Backspegeln: 1930 - 1970 Innerstaden. Del 11.

Denna text är citerad ur "Norrköpings Historia 1914-1970".

Inför 1970-talet.
Redan 1970 hade grävmaskiner styrt om att stora delar av innerstaden såg ut som om de var förödda av bomber och krig. Där en fastighet utplånats och marken jämnats till skapligt, körde snabbt bilarna in för parkering. Ett liknande rivningsraseri i avsikt att bereda plats för nybyggnader bröt på 1960-talet loss över många svenska stadskärnor. I Norrköping kom rivningstomterna emellertid alltför länge att stå tomma och detta väckte skarp kritik mot Norrköpings byggnadspolitik.

I det gamla kv. Enväldet, växer Palacekvarteren fram 1964. Foto Ingvar Anehed.

Den ringa skaran av kulturmiljöbevarare arbetade i hård motvind. Det var inte bara byggmästarna, som ville bereda plats för nybyggnader, utan större delen av stadens styresmän delade dessa intressen. Nej, allt det här gamla skall bort, hävdade en medlem av byggnadsnämnden vid ett tillfälle, då författaren talade för bevarandet av den då rivningshotade fabriksmiljön nära Gamla torget.
I stället, fortsatte han, ser jag stränderna vid strömmen fyllas av nya 8-10-våningshus! Denna vision blev inte helt förverkligad. I början av 1970-talet började värderingarna svänga. Äldre bebyggelse beaktades mera allmänt. Detta var inte blott en följd av den pånyttfödda romantiken i tiden utan även ekonomiska orsaker bidrog härtill. Statliga lån gavs t. ex. även till renovering av gamla hus från att tidigare nästan uteslutande ha omfattat nybyggnader.
I Norrköping ålades fastighetsägare att putsa sina gamla fasader, rivningstomter måste inhägnas med staket. Några gamla fastigheter genomgick omfattande renoveringar.
Förnyelsen av stadsbygden hade samtidigt tagit fart. Starka krafter var satta i rörelse.

Nyheter: Delar av Drottninggatan får nytt ansikte.

Den tämligen trista byggnad i brunt tegel, som under så många år inrymde Södra Päls, ska nu rivas!
I stället ska Lundbergs här tillskapa en modernistisk glasad byggnad, med butiker - och med ett stråk in till "Ströget" i Spiralen 2.
Plötsligt blir då också gårdsbyggnaden tillgänglig, ett hus som de flesta av oss inte ens känt till. Men som finns där - en läcker 1890-talsskapelse i rött tegel!

[Läs hela artikeln] Folkbladet.

Diary: Premiär tur ut till förorten med "Gula faran".

Gula faran, "tricken" har äntligen hittat ut till Hageby efter många års letande. Den gamla busslinjen 113 (från början 13) har rullat sina sista mil på Hagebygatan och försvinner snart, den kommer bara att finnas kvar den sista sträckan mellan Trumpetaregatan (Atriumhusen) fram till Navestad centrum. Vi som började våra liv i förorterna och växte upp där minns kanske de brummiga, svettiga, immiga och trånga buss 13 resorna in till centrum under kalla morgnar eller helger (det är även något som jag minns från de gamla grusbromsade spårvagnarna inne i city).
Redan då gick det rykten om att spårvägen skulle dras ut till Navestad genom Hageby och det kunde man se bevis på bredvid Hagbeygatan, där man lämnat plats åt banvallen mellan parkeringen och gatan med grönområden. Den skulle gå på egen banvall med en hisklig fart in till city.

En "Bombardier Flexity Classic" vid vändslingan bredvid Trumpetaregatan 23/10.

Buss 13 hade en liten annan sträckning genom Hageby under 60-70 talet än vad vi är vana vid idag. Den svängde av från Hagebygatan och letade sig upp på Vrinnevigatan och svängde sedan av ner på Bäckgatan mot Hagebygatan igen. På den tiden så vände bussen där Netto idag har byggt nytt varuhus bredvid den gamla OKQ8 macken eftersom stora delar av Navestad ännu inte hade byggts.

Idag så blev det en premiärtur ut till Hageby med den ny-invigda spårvägen. Vi tänkte starta från Broccmans plan och sedan smidigt sittande på en Bombardier Flexity Classic vagn, som Norrköpings kommun köpte in 2007, ta oss ut till Hageby Centrum. Men så blev icke fallet, den vagn som kom, och som också bara for förbi, var av garanterat äldre märke. Vagnen var smockfull, som om någon knuffat in de sista passagerarna, som på tunnelbanan i Tokyo. Det gjorde faktiskt ingenting att den for förbi. Gratis spårvagn hela dagen, vad hade man väntat sig?

Vi kom till slut iväg med en spårvagnstyp som jag åkt tusentals gånger och dess ryckiga långsamma gång fick mig att minnas min ungdom. Det gick inte fort ut till förorten kan man lugnt säga och det har väl sina anledningar en sådan här dag. Spårvägen gör sig som bäst när den har egen banvall och kan få upp hastigheten, trodde jag.
Man kan också undra varför linje 2 inte går direkt in till City från Ljurafältet utan krånglar sig upp till Albrektsvägen och sedan Trozelligatan - Hörngatan. Det är ett joxande och långsamt alternativ för den stora mängd resenärer som pumpas in från Hageby, Navestad o Ljura varje dag.

Nyheter: Nu är nya spårvägen invigd.

Genom att citera sångaren och Norrköpingssonen Plura Jonsson förklarade kommunalrådet Mattias Ottosson (S) att det var dags för gamla 1:an och en av Norrköpings allra nyaste spårvagnar att under ett intensivt fyrverkeri köra av invigningsbandet. Därmed är den nya spårsträckan till Hageby invigd.
Det var många som hade samlats vid den nya spårvägssträckans hållplats utanför Hageby centrum för att vara med om invigningsceremonin, som inleddes med körsång av elever från Musikgymnasiet De Geer under ledning av Lisa Tilling.

[Läs hela artikeln]

Tipset: Visualisering: Norrköping eXplorer

Statistik kan presenteras på flera olika sätt. I den här applikationen som utvecklats av NCVA vid Linköpings universitet tillsammans med SCB kan du titta på och analysera statistik om Norrköpings kommun kombinerat på karta och diagram.
Materialet har delats upp i två olika delar. Den ena presenterar stadsdelarna/delområdena på landsbygden och den andra valdistrikt i Norrköping.
Via länken nedan som handlar om stadsdelarna kan du studera nuläget i vyn ”Stadsdelar i Norrköping” samt utvecklingen från år 2000 fram till i dag i vyn ”Utveckling i Norrköping”.

[Läs hela artikeln]

Nyheter: Nya stadsdelen Kneippen Syd växer fram.

Den nya stadsdelen Kneippen Syd är belägen ca två km sydväst om Norrköpings centrum och avgränsas av Linköpingsvägen (E22) i norr, Gustaf Janzéns gata i väster, SMHI:s komplex i öster samt Folkets park i söder. Omkringliggande stadsdelar är Kneippen och Klockaretorpet.

Målsättningen med Kneippen Syd är att skapa en attraktiv arbets- och boendestadsdel med traditionell stadskaraktär och en bra blandning av boende, handel, service och icke-störande verksamheter. Närheten till de populära strövområdena kring Motala Ström och Himmelstalund och bra kollektivtrafik med buss och spårvagn gör området mycket attraktivt.

[Läs hela artikeln]

Backspegeln: 1930 - 1970 Innerstaden. Del 10.

Denna text är citerad ur "Norrköpings Historia 1914-1970".

Som en ”stillhet före stormen”, betecknade stadsplanearkitekt Ole Braesch-Andersen den aktuella situationen 1962-63. En ”betydande sanering och plangenomförande nybyggnadsverksamhet måste ske i stadskärnan under en relativt kort tidsrymd”. För att undanröja den ”osäkerhet i innerstadens byggnadsfrågor, som sedan något årtionde har hållit utvecklingen inom denna vitala stadsdel på sparlåga”, behövdes, att enighet om målet snabbt nåddes på det kommunala planet. Byggarna låg så att säga sedan länge i startgroparna.

Rivningskvarter i Norrköpings innerstad under mitten av 60-talet.

Stora markinköp hade gjorts och höll på att göras, såväl av staden som av enskilda byggmästare och företag. Det gällde att köpa upp alla tomter i ett och samma kvarter för att kunna förverkliga saneringen. Här brottades man med enorma problem. Bostadsbristen gjorde det svårt att skaffa nya bostäder till dem som måste bort från de gamla fastigheterna. Fastighetsbolaget Strömstaden bildades i syfte att köpa upp fastigheter och fördela dessa till olika byggmästare. Skilda intressenter bildlikt talat slogs om kvarteren. Man behövde äga flera sådana för att kunna omplacera folk.

På många håll visade det sig nästan omöjligt att komma över alla fastigheter i samma kvadrat. Någon ägare kunde bjuda motstånd, därför han såg stora förtjänst-möjligheter hägra. I andra fall låg dyrbara företag i saneringsmoget kvarter, t.ex. ett charkuteri, ett bageri, som ej utan stora uppoffringar kunde avlägsnas. Fri kyrkorna, utspridda östantill, erbjöd andra "proppar" i saneringsarbetet.

Under åren 1966 och 1967 bytte 300 fastigheter ägare. Av dessa hade staden förvärvat ett 100-tal, vilket berördes av stadsplaneregleringarna. Stadsplaneförslaget var länge ute på remiss i berörda instanser, men i princip var man överens om att Norrköpings innerstad skulle utformas i enlighet med planen. Där de stora trafiklederna skulle fram - vid den breddade Kristinagatan, Repslagaregatan etc. behövde staden äga marken, för att snabbt kunna få till stånd en fungerande trafikled.  

Nyheter: Hur blir Norrköpings framtid?

En ökande befolkning, risk för bostadsbrist och satsning på hållbara trafikslag. Det och mycket annat kan du läsa om i rapporten Framtid i Norrköping (PDF) - allmänna planeringsförutsättningar 2010.
Rapporten ger en bild av faktorer som påverkar kommunens framtida planering i ett fem- till tioårsperspektiv. Innehållet bygger dels på underlag från kommunens alla kontor och dels på en mer övergripande omvärldsanalys.

[Läs hela artikeln]