Denna text är citerad ur "Norrköpings Historia 1914-1970".
Många villor, t. ex vid Johannesgatan, var standardhus (Myresjö, Fogelfors m. fl. fabrikat), vilka uppfördes i början av 1940-talet i den förankrad stil, som då ett tag blommade upp. I kv. Gåsetäppan konstruerade HSB "funkis" - betonade småvillor med garage i källaren. Kvadraten blev av folkhumorn döpt till "Ångermanland", ty man trodde att villabyggarna snart skulle ångra sitt val av boplats.
Det uppstod fler hyreshuslameller än villor i utbyggnaden på 1930-talets slut och 1940-talet. Men såväl villorna som trevåningshusen är fint inpassade i den delvis kuperade terrängen och människorna, som bor där, har riklig tillgång till friytor, frisk luft och bilfria gångvägar genom parkområdet. Spårvägen med sin slinga genom Klingsbergsparken sörjer för goda kommunikationer. Holmstaskolan från senare delen av 1800-talet kompletterades 1947 med Klingsbergsskolan. Skolor behövdes verkligen. Området betcknas på en befolkningsför-delningskarta 1955 såsom ett av Norrköpings barnrikaste.
I stadsplanen för Taborsberg och Norra Lund (=Haga) m. m., som John E. Petterson signerade 1941, kom funktionalismens idèer till ett mer renodlat uttryck. Här avgränsades bebyggelsen från de stora vägarna, Finspångsvägen i sydväst och Riksvägen i sydost, förmedelst breda grönområden. (Dessa fanns 1970 kvar, fastän ytan på många håll används till parkeringsplats och det gröna är ett rudiment med inslag av spretiga träd.) Även i norr, mot sandbyhovsområdet, avgränsas bebyggelsen av ett parkbälte. Rutnätet av vägar hade Himmelstalundsvägen och riksvägen sträckningar till utgångspunkt.
Den nya Riksvägen kom till efter en snabbplanläggning av området. Ur militära synpunkter krävdes en säker förbifart under denna tid (1938) av stark politisk spänning i Europa. I Taborsbergs villa-område med delvis befintligt gatunät och existerande tomter koordinerades de nya vägarna med det gamla mönstret av villa-vägar kretsande kring Taborsbergs gård. Markområdet upptogs tidigare av mindre lantbruk, en del egnahem och koloniträdgårdar. Någon pardon för dessa gavs ej vid nyplaneringen. de fick försvinna till förmån för nya hyreshus. det är bara minnet av blomdofter, som återstår i kvartersnamnen Hyacinten, Dahlian, Nejlikan etc.
I det första förslaget spreds över denna yta, som sträckte sig från Himmelstalundsvägen i öster, ett system av lamellhus i tre våningar samt några trevånings punkthus vid Riksvägens västra sida. Två torgplaster, Bråboplan och Smedstuguplan, har sparats och en öppen plats i norr, samt två stora områden för allmänt ändamål i ortens centrum. området blev emellertid inte fullbyggt i ett svep. Under krigsåren och efter krigets slut hade man delvis andra uppfattningar om hur en stadsbild skulle se ut, med påföljd, att hagaområdets ursprungliga planer ändrades.
Många villor, t. ex vid Johannesgatan, var standardhus (Myresjö, Fogelfors m. fl. fabrikat), vilka uppfördes i början av 1940-talet i den förankrad stil, som då ett tag blommade upp. I kv. Gåsetäppan konstruerade HSB "funkis" - betonade småvillor med garage i källaren. Kvadraten blev av folkhumorn döpt till "Ångermanland", ty man trodde att villabyggarna snart skulle ångra sitt val av boplats.
Det uppstod fler hyreshuslameller än villor i utbyggnaden på 1930-talets slut och 1940-talet. Men såväl villorna som trevåningshusen är fint inpassade i den delvis kuperade terrängen och människorna, som bor där, har riklig tillgång till friytor, frisk luft och bilfria gångvägar genom parkområdet. Spårvägen med sin slinga genom Klingsbergsparken sörjer för goda kommunikationer. Holmstaskolan från senare delen av 1800-talet kompletterades 1947 med Klingsbergsskolan. Skolor behövdes verkligen. Området betcknas på en befolkningsför-delningskarta 1955 såsom ett av Norrköpings barnrikaste.
 |
| Haga syns i bakgrunden, 1952 Gamla Riksvägen E4. Här står fotografen. |
Den nya Riksvägen kom till efter en snabbplanläggning av området. Ur militära synpunkter krävdes en säker förbifart under denna tid (1938) av stark politisk spänning i Europa. I Taborsbergs villa-område med delvis befintligt gatunät och existerande tomter koordinerades de nya vägarna med det gamla mönstret av villa-vägar kretsande kring Taborsbergs gård. Markområdet upptogs tidigare av mindre lantbruk, en del egnahem och koloniträdgårdar. Någon pardon för dessa gavs ej vid nyplaneringen. de fick försvinna till förmån för nya hyreshus. det är bara minnet av blomdofter, som återstår i kvartersnamnen Hyacinten, Dahlian, Nejlikan etc.
I det första förslaget spreds över denna yta, som sträckte sig från Himmelstalundsvägen i öster, ett system av lamellhus i tre våningar samt några trevånings punkthus vid Riksvägens västra sida. Två torgplaster, Bråboplan och Smedstuguplan, har sparats och en öppen plats i norr, samt två stora områden för allmänt ändamål i ortens centrum. området blev emellertid inte fullbyggt i ett svep. Under krigsåren och efter krigets slut hade man delvis andra uppfattningar om hur en stadsbild skulle se ut, med påföljd, att hagaområdets ursprungliga planer ändrades.
