Nyheter: Utställning om Norrköpings historia.

Norrköping omkring år 1700. bild från Erik Dahlbergs verk Suecia antiqua et hodierna.

Du som vill veta mer om hur Norrköping blev den stad den är i dag har något att se fram emot i vinter! Den 10 december invigs utställningen Kris & vision – våga älska Norrköping på Arbetets museum och Norrköpings Stadsmuseum.
Utställningen handlar om Norrköpings historia och fokuserar speciellt på de fram- och motgångar som har präglat staden och dess befolkning genom tiderna.
Kris & vision är producerad i samarbete med Fastighets AB L E Lundberg, Henry Ståhl Fastigheter AB och Hyresbostäder i Norrköping AB och kommer enligt planerna visas fyra år framåt.

Källa: Allt om historia.

Nyheter: Området kring Björnviken kräver helhetsplanering.

Där ligger de längs Motala Ströms utlopp i Bråviken - Herstadberg, Loddby, Björnviken, Bredudden, Stridsudden...Enklaver som har brukat betraktas var för sig. Men som nu ska in i en helhet, i form av ett (stadsplane) program för området.
Det rör sig om ett ganska vidsträckt område - alltifrån Norrledens tilltänkta sträckning fram till södra Herstadberg, och så hela vägen bort till Kardonbron. Området följer svängen, som Motala Ström gör före utmynnandet i Bråviken.
Området har getts samlingsnamnet Björnviken och där krävs nu, enligt en handling till stadsplaneringsnämnden, också en samlad planering. Bakgrunden till det är att kommunen har fått flera förfrågningar från intresserade.

Nyheter: Stadsbyggnadsvision Saltängen.

Nu är stadsbyggandsvision Saltängen här. I broschyren hittar du visioner för framtidens Saltängen med bland annat butiker, bostäder, grönområden, kultur, spårtrafik och mycket mer.
Broschyren finns att ladda ner här. Tryckta versioner av Stadsbyggnadsvision Saltängen finns att beställa, vänligen kontakta Jennifer Jangert på Stadsbyggnadskontoret,jennifer.jangert@norrkoping.se

Källa: Norrköpings Kommun.

Nyheter: Norrköpings folkmängd den 31 augusti 2011.

Den 31 augusti 2011 var Norrköpings folkmängd 130 586 personer enligt uttag ur Kommuninvånardata (KID) den 14 september 2011. Folkmängden har ökat under månaderna januari till augusti månad med 536 personer om man jämför med Statistiska centralbyråns (SCB) officiella befolkningsstatistik för den 31 december 2010. Enligt SCB hade Norrköping 130 050 invånare vid årsskiftet.

Under motsvarande period föregående år ökade folkmängden med 516 personer.
Det är främst det förbättrade flyttnettot (antal inflyttade minus antal utflyttade) som har givit den mer positiva befolkningsutvecklingen hittills i år. Under augusti flyttade 870 personer till Norrköping, medan 700 personer flyttade från Norrköping. De stora flyttrörelserna beror till stor del på studenternas flyttningar.

Källa: Norrköpings Kommun.

Nyheter: Se framtidens Saltängen på Kulturnatten.

På Kulturnatten, lördag 24 september, bjuder stadsbyggnadskontoret in till stadsforum i Gamla Tullhuset. Kom och titta på fotoutställning & graffitikonst, studera och diskutera visioner för framtidens Saltängen, bygg din egen stadsdel, delta i stadsvandring och njut av goda Saltängsbullar. Vi har något för alla smaker.
Lokal - Gamla Tullhuset, Saltängsgatan 30

Källa: Norrköpings Kommun.

Nyheter: Framtidsvisioner för Vilbergen & Norra Vrinnevi.

Vilbergen till vänster, Gamla Övägen löper fram i mitten och Vrinneviskogens naturreservat skymtar fram till höger. 

Kom och se hur unga arkitekter tänker sig Vilbergen och Norra Vrinnevi i framtiden. Vilket bidrag tycker du är bäst? Vad kan göras för att förbättra livsmiljön i ett av Norrköpings ytterområden? Bilda din egen uppfattning genom att titta på tävlingsförslagen från unga arkitekter från olika europeiska länder. Utställningen kombineras med två föredrags- och diskussionskvällar där inbjudna gäster och publik ges möjlighet att diskutera ytterområdenas framtid.
Vernissage torsdag 22 september kl. 15.00

Plats: Norrköpings stadsmuseum, Holmbrogränd
Europan

Europan har utvecklats till världens största återkommande arkitekttävling. Europan är en sammanslutning av företrädare för arkitekt- och byggbranschen i för närvarande 21 europeiska länder, med uppgift att arrangera arkitekttävlingar för unga arkitekter.
I årets upplaga av tävlingen, Europan 11, deltar Norrköpings kommun (se bidraget) med ett område i södra delen av staden, mellan Vilbergen och Vrinneviskogens naturreservat. Utmaningen har varit att förbättra kopplingen mellan de olika delarna, minska Gamla Övägens barriäreffekt och föreslå en dragning av ny spårväg genom området och vidare till Vrinnevisjukhuset. Förslagen visar upp en skala av möjligheter, både när det gäller att tillföra ny bebyggelse och att förändra befintliga grönområden och infrastruktur.

Europan söker nya idéer inom stadsbyggande och arkitektur och ger därmed unga arkitekter möjligheter till uppdrag och en chans att lansera sina idéer på ett internationellt plan. Europan är både en tävling om idéer och om konkreta problem på faktiska platser, både en plantävling och en arkitekttävling. Många av de arkitekter som haft framgångar i Europan har senare också kunnat etablera sig med egen verksamhet.

Källa: Norrköpings Kommun.

Nyheter: Hur blir Norrköpings framtid?

En ökande folkmängd, behov av fler bostäder och många resor till arbete, studier, service och fritidsaktiviteter. Det och mycket annat som rör Norrköpingsbornas vardag kan du läsa om i rapporten Framtid i Norrköping - allmänna planeringsförutsättningar 2011.
Rapporten ger en bild av faktorer som påverkar kommunens framtida planering i ett fem- till tioårsperspektiv. Innehållet bygger dels på underlag från kommunens alla kontor och dels på en mer övergripande omvärldsanalys. I det pågående arbetet med 2012 års budget är rapporten ett viktigt underlag.
Planeringsförutsättningarna presenteras kortfattat i ljud och bild i form av ett miniseminarium på webben:

Källa: Norrköpings Kommun.

Backspegeln: Ringar av förorter. Del 3.

Denna text är citerad ur "Norrköpings Historia 1914-1970".

Hus "skjuter upp ur en fri och grönskande totmtmark". Lamellhus, gårdar, bostäder. 1930-1945.
Att planera en sak, att förverkliga planerna en annan. Stadsplanering och bebyggelse styrs som bekant ej blott av sköna idèer utan i hög grad av hårde ekonomiska villkor! Man var mycket sugen på att bygga in på 30-talet. Det hände, att de ivrigt eftertraktade friytorna ibland inte hann bli planerade, förrän de var bebyggda. Generalplanen avsåg att medelst parkbälten skilja huvudvägar från bostadsbebyggelse. Runt Söderköpingsvägen (senare Hagebygatan) i dess nya föreslagna läge skulle t.ex enligt 1942 års plan ett 75-100 meter brett parkområde uppstå. Trycksvärtan, som kungjorde förslaget, hade emellertid nätt och jämt hunnit torka, förrän det hade bestämts, att stenhusbebyggelse skulle inta parkens plats! Ett kryss i en fotnot i generalplaneförslaget delger lakoniskt, att "Enligt en sedermera fastställd stadsplan skall detta område bebyggas med hyreshus".

Karta över Klingsberg 1930. Albrektsvägen högst upp i bilden och till höger Söderköpingsvägen (idag Hagebygatan).

Att försöka hålla balansen mellan de ekonomiska och de idèella markintressena var stadsingenjör John E. Pettersons uppgift under de många år, 1913-1946, som han med kraft och myndighet styrde markprojekteringen från stadsingenjörskontoret. Med tillfredsställelse över sina insatser presenterade han 1930 i stadsfullmäktiges handlingar nr 142 en uppställning på hur han i stadsplanen för Södra Förstaden (fastställd 1920 och 1923) mer ekonomiskt utnyttjat marken än vad som skett i det äldre projektet (efter Hallman och Sundbärg). Byggnadskvarterens areal hade sålunda ökat väsentligt, från 57,3 till 71,5 procent, medan gatuarealen minskat från 37,8 till 24,0 procent, allmänna planteringar från 4,9 till 4,5 procent. Detta funktionalismens födelseår var stadsingenjören således ännu inte à jour med de nya stadsplaneidèerna, vilka krävde generösa allmänna friytor.

Sex år senare lade han fram en stadsplan för Kalvsbergs och Klingsbergs utgjord. Den skulle kunna definieras såsom ett mellanting mellan en föregående tids stadsplaneideal, "garden city" (trädgårdsstaden), och funktionalismens "stad i park". Här sparas inte på allmänna friytor. Inte mindre än tre grönområden är planerade, ett i öster - Klingsbergsparken -, ett i väster kring St Johannis kyrka, och ett däremellan, söder om nuvarande Klingsborgsskolan (ett område som emellertid aldrig planterades i dess helhet utan reducerades och på 1970-talet ingår i Johannesparken).
Området är planerat såsom en enhet för sig, omflutet och avgränsat av trafikleder, Gamla Övägen i väster, Albrektsvägen i norr och Söderköpingsvägen (senare Hagebygatan) i öster samt, från början, av järnvägsspåret i söder. För övrigt har området Klingsberg endast Trozelligatans förlängning gemensamt med Södra Förstaden i norr. Bebyggelsen delades in i olika grupper. I en yttre ring, intill och i närheten av de stora trafikstråken, lades hyreshus i tre våningar med vänliga grönytor mot innerområdet. I östra delen koncentrerades lamellhus i park. I väster indelades villatomter intill smala, svängda gator med förgårdar och i en mjukt omslutande krets vid Klingsbergs bergsplatå. Mot järnvägsslingan i söder tonade ett parkområde (del av nuvarande Johannesparken) och småvillornas tomt ut.

Tipset: Nöjespark på Sylten.

Ett kanske framtida Sylten med nöjespark för stadens invånare. Bilden är manipulerad.

Varför inte ett Syltenberg eller Syltenlund på stadens grönskande kulle Sylten nere vid hamnen, det skulle inte vara några som helst problem kvadrat-mässigt, det finns gott om plats. Det kom sig så att vi for ner till västkusten nyligen, Liseberg fick oss som gäster ett par timmar en dag mitt i veckan. Kanon väder och alldeles smock fullt mycket folk, framför allt till åkattraktionerna. Plötsligt slog det mig att det skulle passa ypperligt om "Peking" skulle ha en egen nöjespark i stan, nämligen på Syltenberget.
Området står mer eller mindre i glömska för stadens invånare, visst finns Moas trappa med de 80 stegen och vinter förvarningen för katusplanteringens kaktusar men annars är det ganska så tomt på dragplåster nere vid Sylten. Området är väl nästan perfekt, en bit ifrån stan, hamnen precis nedanför, kuperat och ganska så högt upp med fin utsikt över staden, grönskande växtlighet där man kan anordna promenadstråk med vattenfontäner bland attraktionerna som hör till en nöjespark. Ett högt beläget pariselhjul en sen sommarkväll med utblick över stadens nejder vore väl ett framtida scenario eller en atmosfear som sträcker sig upp till himmelen.

Nyheter: Tre nya milj satsas på Vasaparken.

Flygfoto över Vasaparken österut. Västra entrèn nere till vänster i bilden och den södra entrèn till höger i mitten.

Nyss rustades Vasaparken för 4 miljoner. Nu satsas ytterligare 3 miljoner på att locka besökarna. Det räcker inte, tycker nya stadsträdgårdmästaren Marie Edling, att bara passera genom parken.
Ny på jobbet går hon in för att ?lyfta? Vasaparken ännu mer. Entrén i väster mot Konstmuseet ska omges av perennrabatter, murar, blommande träd och spaljéer. Även entrén mot söder som vetter mot Ljura får rabatter och träningsredskap. Arbetet har precis börjat och beräknas vara klart senare i höst.
-Vi vill göra parken mer attraktiv, fräscha upp den. Människor ska bli mer lockade att gå in och sätta sig ner.
Är det inte mycket folk i Vasaparken redan?
-Jo, just för att den är så välbesökt måste vi utveckla den. Vi måste hänga med helt enkelt.

Källa: NT.

Nyheter: Vid Strömbacken planeras nya bostäder.

Bilden visar Strömbacken från söder där idag bla Färjargården och Trozellihuset ligger.

Även för världen mellan ProNova och Kneippen, nedanför Linköpingsvägen, planeras nu för bostäder.Här tänker man sig större bostadshus mot Linköpingsvägen, och småhus på slänten ner mot Strömmen.
Det är, som tidigare påpekats, ingen hejd på allt det bostadsbyggande som nu planeras i Norrköping, och i en del fall också är igång.
När det gäller den här aktuella delen av staden, Strömbacken kort och gott kallad, pågår arbetet med detaljplan. Rapport om detta lämnades på stadsplaneringsnämndens senaste sammanträde.
Inom området återfinns ju redan ett antal byggnader, flera av dem ganska så bastanta. Ebersteinska förstås, Strömbäckens äldreboende, länkgården, gamla lasarettet, Trozellihuset, KFUM:s ungdomsgård etc.

Nyheter: Strömparken förändras.

Strömparken från väster med Spången bron till vänster utanför bild.

Strömparken i centrala Norrköping ska förändras till att bli en lekmiljö för både barn och fiskar.
Bland annat ska en laxtrappa byggas för att göra det möjligt för laxen och öringen att vandra upp till dammarna i Industrilandskapet. Det kommer också att byggas en bäck som leder fiskarna upp till Hästskodammen. Bredvid bäcken blir det nya miljöer i form av lekplatser för barn och sittytor.
Kommunens målsättning är att Strömparken ska bli en park att vilja vistas i istället för att bara passera.
Omvandlingen av parken börjar i vinter.

Källa: Norrköpings Kommun.