Tipset: Ritningar på luftvärnsledningscentralen vid Oxelbergen.

Nu finns det ritningar på luftvärnsledningscentralen vid Oxelbergen att se på forumet här.
Anläggningen byggdes 1940/41 som (lvc) för östra delen av Norrköping och det luftvärnsbatteri som var grupperat uppe på Oxelbergen. Även skyddsrumsdel för civilbefolkningen.
Flygvapnet använde berget för försök med nya typer av luftförsvarscentraler (lfc och lgc)1944-1956.
Numera ägs berganläggningen av Norrköpings kommun.

Fakta: Framtidens Norrköping

Här kommer ett utdrag från Norrköpings kommuns hemsida.

Del 1 - Ställningstaganden - Kap 2 - Riktlinjer för staden med omgivningar. 

Översiktsplan

Alla kommuner ska enligt plan- och bygglagen ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. Översiktsplanen är ett handlingsprogram som uttrycker kommunens vilja när det gäller användning av mark och vatten och bebyggelseutveckling för att nå det övergripande målet att skapa en god livsmiljö.

Drottninggatan under 70-talet. Foto Ingvar Anehed.

Framtid Norrköping - översiktsplan för staden

Planen anger vilka strategiska ställningstaganden kommunen har tagit för staden. För områden som ligger utanför planområdet gäller antingen översiktsplanen från 1990 (ÖP90) eller andra fördjupningar av översiktsplanen.

Planen antogs av kommunfullmäktige 23 maj 2002.

Huvudteser

Norrköping skall vara en långsiktigt bra plats för att bo och verka i.
Stadsbyggandet skall bidra till detta genom att:

• Vi skall utveckla stadsboendet som idé så att Norrköping verkligen blir ett storstadsalternativ för den urbana människan som vill leva i en riktig stad.

• En riktig storstad har spårväg.

• En riktig storstad har en tät stenstadskärna. Vi spår en renässans för innerstadens kvalitéer. Norrköping har en täthet som det är viktigt att vårda – och vi skall öka tätheten och stadsmässigheten utanför innerstaden.

• Norrköping ligger vid vattnet. Det är i Norrköping som Strömmen möter havet. Vi skall förändra identiteten från ”staden vid Strömmen” till att den också ligger vid havet.

• Intrycket och upplevelsen av städer har fått ökad betydelse i konkurrens med andra städer. Vi skall värna om skönheten i hela staden.

• Vi skall vara stolta över vår historia. ÖP skall stödja en utveckling från tung industristad till en stad med mer kunskapsintensivt företagande.

• Vi lever i ett regionalt och internationellt sammanhang. Detta innebär att vi skall bejaka kontaktmöjligheter

Källa: Norrköpings kommun.

Backspegeln: 1930 - 1970 Innerstaden. Del 6.

Denna text är citerad ur "Norrköpings Historia 1914-1970".

Utredningen ansåg, att "befolkningen i inre staden företrädesvis skall bestå av ensamstående, yrkesverksamma personer och familjer utan småbarn". Det hade nämligen visat sig att de yngsta åldrarna, 0-15 år, var svagast representerade i det existerande befolkningsskiktet i inre staden. Man kom till den slutsatsen, att den inre staden, även efter sanering, aldrig skulle kunna bli en fullvärdig miljö för småbarn.
Barn behövde stora grönområden och speciella anordningar, de måste skyddas i trafiken genom gångvägar etc. Allt detta skulle ställa sig för dyrbart. det hade också visat sig vid en förfrågan, att barnfamiljer föredrog att bo i de mera barnvänliga förorterna.

Södra Drottninggatan 1951. Konstmuseet syns i bakgrunden. 

Någon omgestaltning av stadens struktur kom alltså inte i fråga. Bostäder, industri, handel, förvaltning och andra offentliga organ beräknades i stort sett ligga kvar, där de låg.
Ett förstärkt förvaltningscentrum kring Hedvigs kyrka ingick i planerna. På saltängen anbefalldes dock en genomgripande omdaning: förvaltningsbyggnader mot strömmen, kontor och affärslokaler åt norr, busstation nära centralstationen. Den stora frågan kom att röra sig om gator och broar. Där fanns olika meningar - precis som 1942! Sistnämda år föreslog generalplaneberedningen, att Gamla Rådstugugatan skulle överta Drottninggatans trafik med en ny bro över till norr.
Stadplanekommittèn 1952 ville behålla Gamal Rådstugugatan som trafikgata fram till den väst-östliga leden Trädgårdsgatan, men broförslaget förkastades. City växte mot öster, därför borde den avgränsande gatan där - Östra Kyrkogatan (senare Kristinagatan) - breddas och få en fortsättning i en ny "Strömsholmsbro" över till Allègatan.
Hit skulle även trafiken från nordost på den föreslagna nya "österleden" dirigeras och från söder via en breddad Östra Kyrkogata. Centralgarage under marknivå och parkering och lastning inne i kvarteren beräknades lösa parkeringsfrågorna.

Nyheter: Upprustning av Hagebyparken.

Hagebyparken ska bli en naturlig mötesplats för Hagebyborna. 
Bland annat kommer fler sittplatser tas fram, det blir två nya soldäck, mer utrymme för blommande träd, buskar och perenner skapas. Dessutom anläggs två bouleplaner. Över den gamla bäckfåran kommer en träbro att byggas till.

Det blir också mer belysning i parken.
För barnen kommer de olika lekutrymmena nu koncentreras till ett som blir större och innehåller klätterställningar, gungor och en karusell.

[Läs hela artikeln] N.Kommun.

Piskan: HC - Hageby Centrum.

Hageby Centrum - det nya HC, men vad skapade man egentligen för monster ? Denna kolossala struktur skjuter upp som om den kom ifrån andra sidan jordklotet, från någon asiatisk miljonstad. Hade man inte kunnat lagt ned de fyrhjulsdrivnas väntrutor under jorden och därmed fått ner höjden på byggnaden till minst hälften.
Den arkitektoniska bilden stör mig lite om jag ska vara ärlig, den passar helt enkelt inte in, inte ännu. Egentligen hade det räckt med den första etappen (2002) när ytterligare ett butiksplan tillkom under själva huvudbyggnaden och parkeringen på framsidan var intakt, större kapacitet behövs inte, där HC idag ligger.

Hageby Centrum ut mot Hagebygatan (montage bild).

Nya HC påminner mer om en flygterminal, då menar jag den nya höga delen ut mot Hagebygatan. Inuti är det stort, kallt och ödsligt och man får en känsla av att man befinner sig på Arlanda på morgonen efter att man nyss har landat och försöker hitta vägen ut till bilen. Människorna sprids ut i detta stora offentliga rum, de blir som små stjärnor i den tomma kalla rymden med flera ljusårs avstånd från varandra. Vi ser varandra men vi riskerar aldrig att krocka eller prata med varandra. En galleria eller shopping-centrum är väl inte bara ett konsumerande utan även en mötesplats för människor där man ska kunna umgås och träffas.
De nya gallerigångarna i HC inbjuder varken till det ena eller andra. Det är mycket för högt i tak och alldeles för få sittplatser utplacerade, än så länge.
Lindahls cafeteria i gamla delen på övre våningen känns lika stelt som en intorkad, bortglömd målarpensel, mysfaktorn är noll.

Ingelsta Shopping Centrum.

Nybyggda Ingelsta Shopping (tog i mars 2010 hem priset som bästa köpcentrum/galleria från Retail Awards) och jag förstår varför, de har inte överdrivit dimensionerna och lyckats bra med interiören. Innan ombyggnaden så var det ganska så slätstruket men nu så har lokalerna/området lyfts till en helt annan nivå. Det är riktigt trevligt att spatsera runt i gallerigångarna, skillnad mot i HC.

De nya restaurangerna och de många små affärerna i nya delen av HC står för det mesta tomma vilket inte är så konstigt egentligen, jag menar hur mycket folk bor det i området och hur köpstarka är de? De tillfällen det har varit stort flöde på människor var dels vid själva invigningen samt de gånger de har haft 20% på många varor, vilket säger en hel del. Visst drar de tunga dagligvarukedjorna som ICA och Willys alltid folk men de många kläd- och konfektions butikerna som ligger sida vid sida, vem ska försörja dem?
Nya Hageby Centrum verkar vara byggd för framtiden och den ligger långt framme. Konkurrensen är tuff i Norrköping när det gäller handeln, nu när det finns tre sk stora "city" områden, Ingelsta, City (innerstaden) och HC i samma stad.

Backspegeln: 1930 - 1970 Innerstaden. Del 5.

Denna text är citerad ur "Norrköpings Historia 1914-1970".

Det stora arbetet utmynnade i ett förslag till generalplan för inre staden, sammanställt med en preliminär generalplan för ytterområdena, upprättad först 1951, i slutligt skick 1952 (av stadsarkitekt von Schmalensee). den ursprungliga beskrivningen från 1951 ändrades, kompletterades och avslutades 1955. Tio år hade alltså utredningsarbetet tagit. Under det att kommittèerna bemödade sig att finna en ny metod för saneringen, fortsatte byggmästarna efter det gamla punktsaneringssystemet. Resultat: nya trasiga och heterogena kvartersmiljöer.

Korsningen Drottninggatan-Hantverkaregatan norrut 1955.

Utredningen gav heller inte några direkt nya synpunkter på framtidens sanering av de enskilda kvarteren. I stället gav den en ny helhetssyn på stadsbilden, grundad på existerande förhållanden, såsom de framkommit vid undersökningen. Affärscity kring Drottninggatan fram till Östra Kyrkogatan (senare Kristinagatan) utgjorde ett strängt avgränsat block, och här tänkte man sig bostäder endast i husens översta våningar. Vid de sekundära cityområdena vid Norra Kungsgatan (senare Kungsgatan), Bråddgatan och Västra St Persgatan (senare St Persgatan) förutsattes affäerer i bottenvåningarna, medan bostäder skulle inrymmas i övriga våningar.

De flesta innerstadsborna bodde i norr, öster och väster och dessa områden planerades bli bibehållna, helst för bostadsändamål. efter sanering enligt moderna grunder beräknades boendetätheten motsvara 300-350 personer per hektar. med avseende på de bostadsförhållanden, som människor levde i, konstateras att "icke oväsentliga delar av bebyggelsen måste betraktas såsom saneringsmogna.
Av innerstadens 11 000 lägenheter har sålunda vid inventeringen framkommit att uppemot 5000 à 6000 lägenheter befunnits vara saneringsmogna eller praktiskt taget halva lägenhetsbeståndet."

Nyheter: Nya Vasaparken invigs.

Den 10 september invigs lekplatsen i Vasaparken.
Kom och lek i Norrköpings nyaste och mest tillgängliga lekplats. Den 10 september inviger vi den med trolleri, sång och massor av lek. Vasaparken är en central aktivitetspark för alla. Under sommaren kan du se soldyrkande besökare på filtar och barn som leker på lekplatsen eller badar i plaskdammen.

[Läs hela artikeln] N-Kommun.

Nyheter: Strykbrädan byter identitet.

Strykbrädan blir "Tillväxtens hus".
Det ser ut som en byggnadsställning. Men ska bli permanent, och tjänstgöra som ny entrékonstruktion på Strykbrädan. Denna gamla fabriksbyggnad (från år 1869) ska nu förvandlas till ett Tillväxtens hus. Ingreppet i fasaden är sannerligen kraftigt men verkar kunna accepteras även från antikvariskt håll.
En ny detaljplan har tröskats igenom de kommunala instanserna och lär, trots viss kritik utifrån, komma att antas på stadsplaneringsnämndens nästa sammanträde.
Det ska bli en trappkonstruktion i mörkt stål, anknytande till områdets bevarade industrikonstruktioner som till exempel koltransportören.....

[Läs hela artikeln] Folkbladet.

Backspegeln: 1930 - 1970 Innerstaden. Del 4.

Denna text är citerad ur "Norrköpings Historia 1914-1970".

Enligt stadsarkitektens beräkningar skulle en fortsatt exploatering av kvarteren enligt 1930-talets saneringsplan inne i staden ge utrymme och bostäder för 70 000 invånare. Dessutom skulle plats finnas för erforderliga butiker, kontor, lager, hantverk och industrier. men varken stadsarkitekten eller generalplans beredningen fann en sådan utveckling önskvärd.
Ekonomiskt skulle visserligen en dylik koncentration vara eftersträvansvärd, men ur "andra synpunkter" olämplig. Därför föreslog beredningen, att byggnadsnämnden "ville underkasta de nuvarande saneringsprinciperna en allmän översyn", och man önskade, att tomtmarken skulle utnyttjas mindre hårt.

Södra Drottninggatan 1955. S:t Persgatan och "Sterns huset" i bakgrunden.

Först efter krigsslutet sattes planerna åter igång på att finna lösningar på problemet med innerstadens förnyelse. Den 17 maj 1945 beslöt stadsfullmäktige att tillsätta en stadsplanekommittè för effektivare bostadssanering, framför allt för den äldre staden.
Idèn därtill kom från Bostadssociala utredningen.

År 1948 utvidgades stadsplanekommittèns uppdrag till att omfatta en ny generalplan för Norrköpings innerstad. Det gällde först att skaffa material. På sommaren 1946 påbörjade kommittèns tekniska kontor omfattande utredningar och inventeringar.

Alla byggnader inom promenaderna och norra förstäderna undersöktes och registrerades med avseende på storlek, kvalitet och utrustning. För varje kvarter gjordes ett bostadsregister, sammanfört av uppgifter från mark inventeringarna och 1945 års bostadsräkning. Ett väldigt material samlades och skulle utgöra underlaget för blivande stadsplaner.
Norrköping var den första staden i landet, som satta igång med en dylik stor utredning. Statistiska kontoret arbetade med demografiska och andra utredningar och under ledning av professor William William-Olsson gjordes en näringspolitisk undersökning.

Nyheter: Folkmängden ökar.

Norrköpings folkmängd den 31 augusti 2010.
Fortsatt folkmängdsökning. Den 31 augusti 2010 var Norrköpings folkmängd 129 770 personer enligt uttag ur Kommuninvånardata (KID) den 2 september 2010. I jämförelse med uppgifter från Statistiska centralbyråns (SCB:s) officiella befolkningsstatistik för den 31 december 2009 (129 254 personer) har folkmängden ökat med 516 personer hittills i år. Ökningen beror både på ett positivt flyttnetto och ett positivt födelsenetto.

[Läs hela artikeln]