Backspegeln: 1930 - 1970 Innerstaden. Del 11.

Denna text är citerad ur "Norrköpings Historia 1914-1970".

Inför 1970-talet.
Redan 1970 hade grävmaskiner styrt om att stora delar av innerstaden såg ut som om de var förödda av bomber och krig. Där en fastighet utplånats och marken jämnats till skapligt, körde snabbt bilarna in för parkering. Ett liknande rivningsraseri i avsikt att bereda plats för nybyggnader bröt på 1960-talet loss över många svenska stadskärnor. I Norrköping kom rivningstomterna emellertid alltför länge att stå tomma och detta väckte skarp kritik mot Norrköpings byggnadspolitik.

I det gamla kv. Enväldet, växer Palacekvarteren fram 1964. Foto Ingvar Anehed.

Den ringa skaran av kulturmiljöbevarare arbetade i hård motvind. Det var inte bara byggmästarna, som ville bereda plats för nybyggnader, utan större delen av stadens styresmän delade dessa intressen. Nej, allt det här gamla skall bort, hävdade en medlem av byggnadsnämnden vid ett tillfälle, då författaren talade för bevarandet av den då rivningshotade fabriksmiljön nära Gamla torget.
I stället, fortsatte han, ser jag stränderna vid strömmen fyllas av nya 8-10-våningshus! Denna vision blev inte helt förverkligad. I början av 1970-talet började värderingarna svänga. Äldre bebyggelse beaktades mera allmänt. Detta var inte blott en följd av den pånyttfödda romantiken i tiden utan även ekonomiska orsaker bidrog härtill. Statliga lån gavs t. ex. även till renovering av gamla hus från att tidigare nästan uteslutande ha omfattat nybyggnader.
I Norrköping ålades fastighetsägare att putsa sina gamla fasader, rivningstomter måste inhägnas med staket. Några gamla fastigheter genomgick omfattande renoveringar.
Förnyelsen av stadsbygden hade samtidigt tagit fart. Starka krafter var satta i rörelse.

Nyheter: Delar av Drottninggatan får nytt ansikte.

Den tämligen trista byggnad i brunt tegel, som under så många år inrymde Södra Päls, ska nu rivas!
I stället ska Lundbergs här tillskapa en modernistisk glasad byggnad, med butiker - och med ett stråk in till "Ströget" i Spiralen 2.
Plötsligt blir då också gårdsbyggnaden tillgänglig, ett hus som de flesta av oss inte ens känt till. Men som finns där - en läcker 1890-talsskapelse i rött tegel!

[Läs hela artikeln] Folkbladet.

Diary: Premiär tur ut till förorten med "Gula faran".

Gula faran, "tricken" har äntligen hittat ut till Hageby efter många års letande. Den gamla busslinjen 113 (från början 13) har rullat sina sista mil på Hagebygatan och försvinner snart, den kommer bara att finnas kvar den sista sträckan mellan Trumpetaregatan (Atriumhusen) fram till Navestad centrum. Vi som började våra liv i förorterna och växte upp där minns kanske de brummiga, svettiga, immiga och trånga buss 13 resorna in till centrum under kalla morgnar eller helger (det är även något som jag minns från de gamla grusbromsade spårvagnarna inne i city).
Redan då gick det rykten om att spårvägen skulle dras ut till Navestad genom Hageby och det kunde man se bevis på bredvid Hagbeygatan, där man lämnat plats åt banvallen mellan parkeringen och gatan med grönområden. Den skulle gå på egen banvall med en hisklig fart in till city.

En "Bombardier Flexity Classic" vid vändslingan bredvid Trumpetaregatan 23/10.

Buss 13 hade en liten annan sträckning genom Hageby under 60-70 talet än vad vi är vana vid idag. Den svängde av från Hagebygatan och letade sig upp på Vrinnevigatan och svängde sedan av ner på Bäckgatan mot Hagebygatan igen. På den tiden så vände bussen där Netto idag har byggt nytt varuhus bredvid den gamla OKQ8 macken eftersom stora delar av Navestad ännu inte hade byggts.

Idag så blev det en premiärtur ut till Hageby med den ny-invigda spårvägen. Vi tänkte starta från Broccmans plan och sedan smidigt sittande på en Bombardier Flexity Classic vagn, som Norrköpings kommun köpte in 2007, ta oss ut till Hageby Centrum. Men så blev icke fallet, den vagn som kom, och som också bara for förbi, var av garanterat äldre märke. Vagnen var smockfull, som om någon knuffat in de sista passagerarna, som på tunnelbanan i Tokyo. Det gjorde faktiskt ingenting att den for förbi. Gratis spårvagn hela dagen, vad hade man väntat sig?

Vi kom till slut iväg med en spårvagnstyp som jag åkt tusentals gånger och dess ryckiga långsamma gång fick mig att minnas min ungdom. Det gick inte fort ut till förorten kan man lugnt säga och det har väl sina anledningar en sådan här dag. Spårvägen gör sig som bäst när den har egen banvall och kan få upp hastigheten, trodde jag.
Man kan också undra varför linje 2 inte går direkt in till City från Ljurafältet utan krånglar sig upp till Albrektsvägen och sedan Trozelligatan - Hörngatan. Det är ett joxande och långsamt alternativ för den stora mängd resenärer som pumpas in från Hageby, Navestad o Ljura varje dag.

Nyheter: Nu är nya spårvägen invigd.

Genom att citera sångaren och Norrköpingssonen Plura Jonsson förklarade kommunalrådet Mattias Ottosson (S) att det var dags för gamla 1:an och en av Norrköpings allra nyaste spårvagnar att under ett intensivt fyrverkeri köra av invigningsbandet. Därmed är den nya spårsträckan till Hageby invigd.
Det var många som hade samlats vid den nya spårvägssträckans hållplats utanför Hageby centrum för att vara med om invigningsceremonin, som inleddes med körsång av elever från Musikgymnasiet De Geer under ledning av Lisa Tilling.

[Läs hela artikeln]

Tipset: Visualisering: Norrköping eXplorer

Statistik kan presenteras på flera olika sätt. I den här applikationen som utvecklats av NCVA vid Linköpings universitet tillsammans med SCB kan du titta på och analysera statistik om Norrköpings kommun kombinerat på karta och diagram.
Materialet har delats upp i två olika delar. Den ena presenterar stadsdelarna/delområdena på landsbygden och den andra valdistrikt i Norrköping.
Via länken nedan som handlar om stadsdelarna kan du studera nuläget i vyn ”Stadsdelar i Norrköping” samt utvecklingen från år 2000 fram till i dag i vyn ”Utveckling i Norrköping”.

[Läs hela artikeln]

Nyheter: Nya stadsdelen Kneippen Syd växer fram.

Den nya stadsdelen Kneippen Syd är belägen ca två km sydväst om Norrköpings centrum och avgränsas av Linköpingsvägen (E22) i norr, Gustaf Janzéns gata i väster, SMHI:s komplex i öster samt Folkets park i söder. Omkringliggande stadsdelar är Kneippen och Klockaretorpet.

Målsättningen med Kneippen Syd är att skapa en attraktiv arbets- och boendestadsdel med traditionell stadskaraktär och en bra blandning av boende, handel, service och icke-störande verksamheter. Närheten till de populära strövområdena kring Motala Ström och Himmelstalund och bra kollektivtrafik med buss och spårvagn gör området mycket attraktivt.

[Läs hela artikeln]

Backspegeln: 1930 - 1970 Innerstaden. Del 10.

Denna text är citerad ur "Norrköpings Historia 1914-1970".

Som en ”stillhet före stormen”, betecknade stadsplanearkitekt Ole Braesch-Andersen den aktuella situationen 1962-63. En ”betydande sanering och plangenomförande nybyggnadsverksamhet måste ske i stadskärnan under en relativt kort tidsrymd”. För att undanröja den ”osäkerhet i innerstadens byggnadsfrågor, som sedan något årtionde har hållit utvecklingen inom denna vitala stadsdel på sparlåga”, behövdes, att enighet om målet snabbt nåddes på det kommunala planet. Byggarna låg så att säga sedan länge i startgroparna.

Rivningskvarter i Norrköpings innerstad under mitten av 60-talet.

Stora markinköp hade gjorts och höll på att göras, såväl av staden som av enskilda byggmästare och företag. Det gällde att köpa upp alla tomter i ett och samma kvarter för att kunna förverkliga saneringen. Här brottades man med enorma problem. Bostadsbristen gjorde det svårt att skaffa nya bostäder till dem som måste bort från de gamla fastigheterna. Fastighetsbolaget Strömstaden bildades i syfte att köpa upp fastigheter och fördela dessa till olika byggmästare. Skilda intressenter bildlikt talat slogs om kvarteren. Man behövde äga flera sådana för att kunna omplacera folk.

På många håll visade det sig nästan omöjligt att komma över alla fastigheter i samma kvadrat. Någon ägare kunde bjuda motstånd, därför han såg stora förtjänst-möjligheter hägra. I andra fall låg dyrbara företag i saneringsmoget kvarter, t.ex. ett charkuteri, ett bageri, som ej utan stora uppoffringar kunde avlägsnas. Fri kyrkorna, utspridda östantill, erbjöd andra "proppar" i saneringsarbetet.

Under åren 1966 och 1967 bytte 300 fastigheter ägare. Av dessa hade staden förvärvat ett 100-tal, vilket berördes av stadsplaneregleringarna. Stadsplaneförslaget var länge ute på remiss i berörda instanser, men i princip var man överens om att Norrköpings innerstad skulle utformas i enlighet med planen. Där de stora trafiklederna skulle fram - vid den breddade Kristinagatan, Repslagaregatan etc. behövde staden äga marken, för att snabbt kunna få till stånd en fungerande trafikled.  

Nyheter: Hur blir Norrköpings framtid?

En ökande befolkning, risk för bostadsbrist och satsning på hållbara trafikslag. Det och mycket annat kan du läsa om i rapporten Framtid i Norrköping (PDF) - allmänna planeringsförutsättningar 2010.
Rapporten ger en bild av faktorer som påverkar kommunens framtida planering i ett fem- till tioårsperspektiv. Innehållet bygger dels på underlag från kommunens alla kontor och dels på en mer övergripande omvärldsanalys.

[Läs hela artikeln]

Backspegeln: 1930 - 1970 Innerstaden. Del 9.

Denna text är citerad ur "Norrköpings Historia 1914-1970".

Västra St Persgatan (senare St Persgatan) 1957-12-10, foto Ingvar Anehed. Här är bilden tagen.

Det i 1952 års dispositionsplan föreslagna vägnätet kring city accentuerades till en inre ringled, omfattande Gamla Rådstugugatan, Hamngatan, Kristinagatan och en del av Södra promenaden. Cityområdet utökades mot söder fram till Västra St Persgatan (senare St Persgatan). Varannan gata i öst-västlig riktning samt delar av Gamla Rådstugugatan ledde in servicetrafiken och varudistributionen till city. Övriga gator inklusive Drottninggatan och Hospitalsgatan anslogs till fotgängare; de ingick i ett gånggatunät.
Som "en liten favör för den kollektiv burna publiken" hade spårvagn respektive buss tolererats på Drottninggatan.
Kungsgatans existens såsom ett sekundärt affärscentrum hade länge varit hotad. Trafiken på denna tränga gata rusade förbi butikerna; i brist på parkeringsplatser kunde den inte stanna. I 1963 års plan hade en ny, bred västligare led kommit till. I öster tog Packhusgatan emot den nya Österleden, som slussades vidare över en breddad Hamnbro till Mätaregatan (senare Östra Promenaden)-Östra Promenaden.

Nyheter: Norrköpings folkmängd ökar.

Norrköpings folkmängd den 30 september 2010
från Kultur och fritid, Norrköpings kommun av Charlotte Jansson

Den 30 september 2010 var Norrköpings folkmängd 129 838 personer enligt uttag ur Kommuninvånardata (KID) den 12 oktober 2010. Folkmängden har därmed ökat med nästan 600 personer hittills i år, beroende både på ett positivt flyttnetto och ett positivt födelsenetto.

[Läs hela artikeln]

Nyheter: Norrköpings byggdag 2010

Den 10 november är det dags för Norrköpings byggdag, en mötesplats för alla som är intresserade av tillväxt, med bygg- och fastighetsperspektiv.

Eftermiddagen innehåller en rad föredrag, dessutom finns gott om tid till nätverkande. I år handlar Byggdagen mycket om bostäder, om bostadsbyggande och bostadsprojekt. Vi får också en inblick i energieffektivisering och nya arbetssätt för att bygga smartare och snabbare.

Tid: onsdagen den 10 november, kl 12.30 - 17.00
Plats: Louis De Geer konsert och kongress, Flygeln

[Läs hela artikeln]

Backspegeln: 1930 - 1970 Innerstaden. Del 8.

Denna text är citerad ur "Norrköpings Historia 1914-1970".

Generalplanesynpunkter 1962: 
Ett vidgat city söderut med trafikring, gågator, bostäder åt folk i alla åldrar.
1952 års plan "tillkom på ett tidigt stadium i motorismens utveckling då den allmäna osäkerheten om mål och medel i stadskärnans planfrågor var större än den är i dag", skrev stadsplanearkitekt Ole Braesch-Andersen 1962 i de generalsynpunkter, som detta år lades fram.
Här presenterades nya idèer,  vilka speglade "dagens utvecklingstendenser i modern stadsbyggnad tillämpat (!) på Norrköpingsförhållanden". enligt dessa nya tankegånger skulle man kunna vandra tryggt på gång-gator, där alla bilar var bannlysta.

Prästgatan österut vid Kv Lyckan och året är 1965. Idag uppför
LE Lundberg kontorsbyggnader för Transportstyrelsen på platsen.

Alla kategorier av människor skulle kunna beredas lämpliga bostäder i innerstaden. Hade man små barn och ville bo där, skulle det finnas plats även för dessa med lekplaster och gröna plättar.
Stadsmiljöns egenvärde skulle framhållas. "Citymiljön, det rikt differentierade uttrycket för mänsklig aktivitet som den traditionella europeiska innerstaden utgör, har visat sin livsduglighet som trivselfaktor".

Det var därför viktigt i city- planeringen "att kunna kvarhålla och utveckla denna inkarnation av begreppet stadsliv". Stadslivet är detsamma som lätttillängliga och lockande butiker, välbelägna moderna kontor, nöjescentra etc.
Butikshandeln höll på att genomgå en strukturförändring och allt fler storvaruhus kom till.
Kontoren - förut ofta inhysta i för detta bostadslägenheter - behövde tidsenliga lokaler (kontorslandskap) och, i likhet med affärerna, flexibel planlösning. Samma sak gällde företag, t.ex hotell, restauranger, biografer, läkarmottagningar, förenings- och möteslokaler.

För att ett city skulle fungera såsom levande miljö, måste man lätt och bekvämt kunna komma dit. Förutom kollektiv trafik accepterades helt bilismen såsom "en ofrånkomlig faktor i allt realistiskt planarbete".
Bilkaravanen skulle "få rulla relativt obesvärad ända in på knutarna av affärscity", och goda uppställningsmöjligheter för fordon inom rimlig gångavstånd måste ordnas, d. v. s. öppna parkeringsplatser och parkeringshus.

Nyheter: Spårvagn till Hageby Centrum.

Provdrift på sträckan mellan Ljura och Trumpetaregatan den 4 

oktober 2010. Foto: Ann Charlotte Larsson.

Provkörning av nya spårvägen.
För första gången kom Gula faran glidande och stannade framför Hageby Centrum. Den nybyggda spårvagnsetappen mellan Ljura och Trumpetaregatan provkördes under måndagen.
Det hela är framför allt en säkerhetsbesiktning för att kolla att allt fungerar inför starten den 21 oktober. En delegation från Veolia, Anker AB, Stadspartner, Skanska och Norrköpings kommun, alla klädda i neonfärgade västar, följde spårvagnen från Ljura till Trumpetaregatan. Under resan i mycket låg hastighet promenerade sällskapet bredvid för att checka av olika saker. Som till exempel elsäkerhet, plattformshöjd, vagnens svängradie, kontakt mellan ledning och bygeln på taket och skarvar på rälsen.
[Läs hela artikeln] NT.

Diary: En sväng på "stan".

Jag och min sambo tog oss en sväng till det riktiga ”City” i staden för lite lördags shopping. Vi var inte ensamma om den iden, vilket inte förvånade mig. Men när jag minns tillbaka till den tiden, när det bara fanns ett centrum och när varken Ingelsta eller HC drog så mycket människor, så får jag en bild - av stora långa horder likt gnuer på vandring i Serengeti - östafrika, av folk som drog upp och ner från Spiralen till Domus. Tusentals som trängde ihop sig och startade sin vandring på förmiddagen och som sedan fylldes på under dagen.

Det var som en "Rip current" (vattenström) och hamnade man där i så var det näst intill omöjligt att ta sig ur, det var bara att följa med tills den avtog, att kämpa emot var lönlöst. 

Jag kan inte säga att jag direkt saknar den påtvingade närheten när man ska lördags shoppa. 

Drottninggatan söderut 2010-10-02.

Vi tycker om att flanera runt i maklig takt med inte så mycket människor framför eller bakom oss. Jag minns att man ibland kom hem alldeles svettig på kroppen, precis som om man sprungit milen på bästa tid. Man gick hemifrån snyggklädd och fräsch för att ta ett varv på stan men kom hem som ett vrak. Jacka på eller av, på vintern kallt ute, finns inget alternativ, på sommaren inga problem naturligtvis.

Magarna kurrade denna lördags förmiddag och bekvämlighets tankarna kom till oss så det blev ett "Pitstop" på McDonald`s på Drottninggatan, vilket inte händer för ofta. En sak jag tänkt på ibland är varför McDonald`s har ketchup i sina hamburgare från början. Själv så tar jag aldrig den röda sockerröran på mina hamburgare när de tillverkas i hemmet, jag kan inte med smaken tillsammans med kött. På Max så har jag för mig att de inte har det, men jag kan ha fel. När man beställer på gatuköksvis så får man alltid frågan, ketchup och senap. 

Nu kanske man kan säga till expediten på McD när man beställer så kanske man slipper ketchupen, ska prova nästa gång. Men när det gäller pommen så är det tvärtom, där måste jag ha ketchup annars blir jag kinkig, vad konstig man är.

Nyheter: Lundberg vill bygga nytt i City.

Lundbergs vill riva ett äldre hyreshus och bygga nytt i kvarteret Spinnrocken i Norrköping.
Ett hyreshus vid Hötorget i centrala Norrköping ska rivas. Beskedet slog ned som en bomb för några av de boende. Hyresgästen Adam Tillberg är kritisk till hur fastighetsbolaget Lundbergs agerat.

[Läs hela artikeln] NT. 

Kvarteret Spinnrocken.

Backspegeln: 1930 - 1970 Innerstaden. Del 7.

Denna text är citerad ur "Norrköpings Historia 1914-1970".

Byggstopp, bostadsbrist, fortgående förslumning.
År 1955 antogs generalplaneförslaget av stadsfullmäktige. Samma år utfärdades byggnadsförbud för den inre staden. Slut på punktsaneringarnas tid! Byggstopp. Hur skulle det egentligen bli med gamla staden? Ingen reparerade gamla byggnader, som ändå inte skulle sparas.
Folk av alla kategorier hade sina hemvist i ettor och spiselrum i fallfärdiga hus mot gator, mot gårdar, på vindar, eventuellt med kallvattenkran vid en smutsig korridor eller en pump på gården.

"Järnspiselrummet" var länge en typisk förteelse på Norrköpings
bostadsmarknad. Här ett sådant vid Värmlandsgatan på 1950-talet.

I fallfärdiga kåkar - framför allt på Saltängen - florerade kortspel, superi och horeri vägg i vägg med lugnt, trångbott familjeliv. Detta var bostadsbrist.En del människor bodde kvar, ty det fanns ingen annan bostad att tillgå, andra bodde kvar för att det var billigt.

Nya förstäder med moderna, vackra hus sköt upp i cirklar kring staden, men förfallet och vanvården ökade inne i centrum. Varför detta dröjsmål, detta hesiterande, denna brist på handlingskraft, då det gällde stadens "hjärta"? Hade dess puls avtagit? Dåliga konjunkturer för t.ex. textilbranschen bidrog till planernas osäkerhet.
Man fortsatte planera, i rådhuset, i kommunala affärsverken, på stadsplanekontoret, på
stadsingenjörskontoret, på gatukontoret, på fritidsnämden etc. Där sjöd överallt av aktivitet, men det rådde brist på samordning inom de olika planerade myndigheterna.Delvis berodde detta på att lokalerna var strödda över staden och att kommunikationerna avdelningarna emellan inte fungerade perfekt. Också politiska och andra motsättningar spelade in.

Saltängen, Rodgagatan åt väster. Samtliga byggnader rivningslov 58-59,
bilden är tagen 1958. Här är bilden tagen ungefär.

Såsom den viktigaste orsaken till byggstiltjen får emellertid ses de fortgående förändringar i hela livsmönstret, som vi upplevde under 1950-talet. Det var viktigt, att kommunen disponerade mark för att kunna genomföra sina planer.

Då det, trots dispositionsplanen, inte fanns helt klara linjer, eftersom de olika myndigheterna inte var helt överens i frågan om det skulle bli en strömsholmsbro enligt 1952 års plan eller - som många förordade - en rådstugubro enligt 1942 års plan,  var det inte lätt att veta vilken mark, som lämpligen först borde upphandlas.

Fastighetsdirektörer, vilka hade den detaljen att handlägga, avlöste varandra.
Ett mål, ett klart handlingsprogram saknades. Under tiden ökade förslumningen och trafiksituationen på gatorna förvärrades alltmer. All sorts trafik fick blandas i varje gata och fotgängare måste med risk för sitt liv och lem slingra sig fram mellan rullande och parkerade ekipage.