Diary: Premiär tur ut till förorten med "Gula faran".

Gula faran, "tricken" har äntligen hittat ut till Hageby efter många års letande. Den gamla busslinjen 113 (från början 13) har rullat sina sista mil på Hagebygatan och försvinner snart, den kommer bara att finnas kvar den sista sträckan mellan Trumpetaregatan (Atriumhusen) fram till Navestad centrum. Vi som började våra liv i förorterna och växte upp där minns kanske de brummiga, svettiga, immiga och trånga buss 13 resorna in till centrum under kalla morgnar eller helger (det är även något som jag minns från de gamla grusbromsade spårvagnarna inne i city).
Redan då gick det rykten om att spårvägen skulle dras ut till Navestad genom Hageby och det kunde man se bevis på bredvid Hagbeygatan, där man lämnat plats åt banvallen mellan parkeringen och gatan med grönområden. Den skulle gå på egen banvall med en hisklig fart in till city.

En "Bombardier Flexity Classic" vid vändslingan bredvid Trumpetaregatan 23/10.

Buss 13 hade en liten annan sträckning genom Hageby under 60-70 talet än vad vi är vana vid idag. Den svängde av från Hagebygatan och letade sig upp på Vrinnevigatan och svängde sedan av ner på Bäckgatan mot Hagebygatan igen. På den tiden så vände bussen där Netto idag har byggt nytt varuhus bredvid den gamla OKQ8 macken eftersom stora delar av Navestad ännu inte hade byggts.

Idag så blev det en premiärtur ut till Hageby med den ny-invigda spårvägen. Vi tänkte starta från Broccmans plan och sedan smidigt sittande på en Bombardier Flexity Classic vagn, som Norrköpings kommun köpte in 2007, ta oss ut till Hageby Centrum. Men så blev icke fallet, den vagn som kom, och som också bara for förbi, var av garanterat äldre märke. Vagnen var smockfull, som om någon knuffat in de sista passagerarna, som på tunnelbanan i Tokyo. Det gjorde faktiskt ingenting att den for förbi. Gratis spårvagn hela dagen, vad hade man väntat sig?

Vi kom till slut iväg med en spårvagnstyp som jag åkt tusentals gånger och dess ryckiga långsamma gång fick mig att minnas min ungdom. Det gick inte fort ut till förorten kan man lugnt säga och det har väl sina anledningar en sådan här dag. Spårvägen gör sig som bäst när den har egen banvall och kan få upp hastigheten, trodde jag.
Man kan också undra varför linje 2 inte går direkt in till City från Ljurafältet utan krånglar sig upp till Albrektsvägen och sedan Trozelligatan - Hörngatan. Det är ett joxande och långsamt alternativ för den stora mängd resenärer som pumpas in från Hageby, Navestad o Ljura varje dag.