Nyheter: Södra Vrinnevi - Byggstart i höst.

Illustrationsplan Södra Vrinnevi, reviderad 2011-02-01.

Redan under hösten sätts spaden i jorden i Södra Vrinnevi, som ligger på bekvämt cykelavstånd från centrum. Här planeras cirka 400 bostäder, en så kallad trädgårdsstad med bebyggelse kring trädallèr samtidigt som åker holmar och öppet landskap bevaras. Försäljningen beräknas dra igång under våren 2012.

 -Området är väldigt stort med både skog och betesmark. Vi vill ta vara på den lantliga karaktären och skapa grönområden mellan husgrupperna. Man kan tänka sig att det byggs både fristående villor, parhus och radhus, säger stadsplaneraren Ida Hansson.
 Marken söder om sjukhuset ägs sedan flera år av fastighetsbolaget Strömstaden (i sin tur ägt av Lundbergs och NCC). Tanken har hela tiden varit att någon gång bebygga området, och nu anser företaget att tiden är mogen.
-Det är en del av Norrköping som inte byggts ut så mycket, naturskönt men ändå ganska nära centrum. Det finns fina ekdungar och fornlämningar som nu blir tillgängliga, säger projektledaren Roger Kjellberg.

Källa: Norrköping kommun - Norrköping Tidningar.

Diary: Nya stadsdelen Kneippen syd.

Det blev en promenad i helgen som ledde oss upp till den nya stadsdelen Kneippen syd. Området omges i norr av Himmelstalund, i väst av Klockaretorpet och i öst av Ektorp och Kneippen. Den enda byggnad som än så länge finns att beskåda är ett kommunalt äldreboende som Hyresbostäder uppför och det beräknas stå färdigt 2012. Både PEAB och Kärnhem står på tur att bygga bostäder och livsmedelsbutiker i området med planerad byggstart sommaren 2011. Det var ett tag sedan man såg en hel stadsdel födas så kameran fick jobba lite medan ljuset fastnade på minnes bankarna. Det var mest jordhögar och gräsmark runt om byggnaden men en del vägar verkar vara på gång bakom äldreboendet upp mot Klockaretorpet. Det slog mig att nybygget börjades med slutförvaringen av livet.

Nyheter: Stor arkitekt- och konsttävling när stationen byggs om.

Både Norrköping och Linköping avser att satsa stort, när deras respektive resecentrum byggs om.
Inte nog med jätteinvesteringarna i sig. Dessutom tänker man sig varsin internationell arkitekttävling, och därtill en internationell konsttävling.
Båda kommunerna planerar för spårväg. I Norrköping ska dragningen längs Kungsgatan nu studeras närmare.
Om detta kan man läsa i den uppdaterade gemensamma utvecklings- och samverkansplan, som antogs vid ett gemensamt kommunstyrelsemöte i Linköping igår.

Som alltid i den här typen av dokument återfinns en hel del av allmänna målsättningar och höga ambitioner, där det inte alltid är riktigt klart hur de egentligen ska förverkligas.
Mer konkret är man då beträffande de ingressvis nämnda tävlingarna. Med hjälp av den internationella arkitekttävlingen ska man kunna få fram projekt av hög internationell klass.

[Läs hela artikeln] Folkbladet.

Backspegeln: Industriutveckling och industristruktur.

Brödtillverkning och margarinproduktion. Del 1.

Denna text är citerad ur "Norrköpings Historia 1914-1970".
I bageriindustrin i Norrköping sysselsattes 1914 endast ett tjugotal personer fördelade på två arbetsplatser - huvuddelen av brödproduktionen försiggick då i hemmen eller under hantverksbetonade former. De två bageriindustrierna 1914 var Fredrik Ohlssons Ångbageri, etablerat redan 1849, och AB Norrköpings Spis- & Knäckebrödfabrik, grundad 1891. Det förra företaget uppgick i AB Norrköpings Förenade bagerier, som i sin tur sedan 1964 drivs av AB Skogaholm Bröd med huvudkontor i Eskilstuna.

En kund i AB Fredrik Olssons bageriets konditori köper färskt bröd.
Gamla Rådstugugatan 2. Bilden är tagen  25/8 - 1947.

År 1974 blev Skogaholms Bröd dotterbolag till Kungsörnen. Knäckebrödsfabriken, som 1927 ändrade namnet till Svenska Knäckebrödfabriken AB, drevs till 1940, då den nedlades till följd av inskränkningarna i mjöl leveranserna under andra världskriget.

Största företaget inom bageribranschen i Norrköping är numera Kooperativa Förbundets bageri, vid Hospitalsgatan nära Sylten. Detta startades 1950 av den lokala konsumtionsföreningen    och överfördes - i likhet med övriga större föreningsägda industrier - efterhand till förbundet, vilket för Norrköpingsbageriets del skedde vid årsskiftet 1960/61.
 En betydande utbyggnad ägde rum 1968-69.
I egenskap av ett av KF:s tolv centralbagerier levererar det matbröd till Konsums och Domus butiker i Östergötland, södra Södermanland och nordöstra Småland. Inom detta levernasområde fins kompletterande mindra bagerier i Åtvidaberg, Mjölby, Motala, Nyköping och Västervik. Totala försäljningsvärdet av produkterna från centralbageriet i Norrköping inklusive de nämnda lokalbagerierna uppgick 1972 till 23 miljoner kronor, utgörande något över 10 % av värdet av KF:s totala bageriproduktion i landet.

Backspegeln: Industriutveckling och industristruktur.

Varvsindustrin, en bransch med upp- och nedgångar. Del 3.

Denna text är citerad ur "Norrköpings Historia 1914-1970".
Anläggningarna vid Karlsro övertogs sommaren 1922 av Norrköpings slip & mekaniska verkstads AB, vilket företag endast ägnade sig åt fartygsreparationer och smärre verkstadsarbeten. Hösten 1927-våren 1931 var driften helt inställd. År 1932 bildades AB Norrköpings Varv & Verkstad, som arrenderade karlsroanläggningen. Bolaget var ett dotterföretag till Skånska Cementgjuteriet och utförde mest grovplåtslageri- och andra verkstadsarbeten för moderbolagets räkning.  Sedan såväl bolaget som anläggningarna 1937 övertagits av Olof Hedenström, växte verksamheten på nytt, bl. a. genom att antalet fartygsreparationer ökade. Under andra världskriget återupptogs nybyggnadsverksamheten i mindre skala.

Skeppsbyggeri pågår i Norrköpings varv. Båten "Beckholmen" 1944.

Åren närmast efter andra världskriget inträdde - såsom en följd av krigsförlusterna och den allmäna högkonjukturen samt det ökade behovet av framför allt olja - en betydande efterfrågan på tonnage, liksom efter första världskriget. Norrköpingsvarvet försågs med en ny större nybyggnadsbädd, för fartyg upp till 3 000 ton d. w. - senare även med en för 6 500 ton - och fick full sysselsättning med bl. a. nybyggen för Norge och Sovjetunionen samt hade 1947-1955 en arbetsstyrka på mellan 200 och 250 man. I fråga om de levererade nybyggnaderna kom, räknat efter tonnagets sammanlagda storlek Norrköpingsvarvet under 1950-talets första hälft på tolfte till trettonde plats bland de svenska varven. Framför allt var man specialiserad på paragraftankers - av "Norrköpingstyp" - men även kylfartyg levererades.
Snart inträdde emellertid ekonomiska svårigheter och i slutet av 1955 nödgades den störste fordringsägaren, dåvarande Skandinaviska Banken, övertaga bolaget. Detta nedlade 1962 verksamheten verefter bolaget 1963 ändrade namn till Svenska Alucrom AB som också övertog lokalerna. Huvuddelen av varvet förhyrdes 1963 av Handelsbolaget Bröderna Ekeroths Metallkonstruktioner, som här började bygga tankfartyg för olja och kemikalier. detta företag - med ett 80-tal anställda 1967 - drabbades av ekonomiska svårigheter, liksom en del av andra varv i landet, och försattes i konkurs i början av 1968.

Östgötabanken, som hade stora fordringar att bevaka, inropade de två under byggnad varande tankfartygen varav det ena, m/t Sinett, var praktiskt taget leveransklart. Genom det för ändamålet bildade AB Ostratank blev banken tillsamans med en redare i Stockholm partredare för denna olja/kemikalietanker. Banken svarade för driften av varvet, tills det andra fartyget - senare döpt till Petrotank - kunde sjösaättas. Denna senaste stapelavlöpning (sjösättning och oftast döpning av nybyggt fartyg som byggts på stapelbädd, dvs. på ett svagt sluttande fundament på vilket en släde med stödkonstruktion för bygget läggs ut) av ett nytt fartyg i Norrköping ägde rum 1968 27/9. En annan del av varvet övertogs 1963 av Saltängens Mek. Verkstad AB som, utöver allmänna verkstadsarbeten, ägnar sig åt reparationer av fartyg och kan torrsätta dylika på upp till 3 000 ton d. w.

Nyheter: Missnöjet växer på Hageby Centrum.

För höga hyror och spruckna löften. Det är grunden till ett växande missnöje bland butiksinnehavarna på Hageby Centrum. När det nya shoppingscentrumet i Hageby invigdes i fjol utlovade ledningen på Steen och Ström att cirka hundra butiker skulle slå upp sina portar. Men så blev det inte riktigt. Inte enligt en av butikscheferna i den stora gallerian, som menar att det fortfarande gapar alldeles för tomt.
- När jag gick in i det här i april 2010 lovade de att det skulle finnas 107 butiker här, i dag är det inte ens 80, beklagar sig en av Hageby centrums butikschefer.
Det handlar inte bara om för få butiker. Det fattas också den rätta variationen bland handeln som finns.
- Det saknas exempelvis en ordentlig sportaffär här. Jag tror att folk åker hit för att i första hand handla mat och kanske hinna med Systembolaget samtidigt.

[Läs hela artikeln] Folkbladet.

Nyheter: Norrköpings folkmängd den 28 februari 2011.

Den 28 februari 2011 var Norrköpings folkmängd 130 132 personer enligt uttag ur Kommuninvånardata (KID) den 9 mars 2011. Folkmängden under årets första två månader ökade med 82 personer om man jämför med Statistiska centralbyråns (SCB) officiella befolkningsstatistik för den 31 december 2010. Enligt SCB hade Norrköping 130 050 invånare vid årsskiftet.

Nyheter: Så här ska nya världen i Spinnrocken ta sig ut.

Det helt nya bostadskvarter, som snart byggs i kvarteret Spinnrocken, blir en medveten kontrast till Transportstyrelsens jättekontorsbygge strax bredvid. Som en ny liten stadsdel ska det bli, med både täthet och variation.
Detaljplanen ska nu ställas ut till allmänt beskådande. I samrådet som genomförts har förekommit både ros och ris. Mest kritisk är man i Baptistkyrkan, belägen på andra sidan Olai Kyrkogata. Man anför att det i programmet för kvarteret bara talades om fyra-fem-våningshus - men att det nu kommer att bli upp till sju våningar. Baptisterna vänder sig också emot att det nya grannhuset kommer att sticka ut över Olai Kyrkogata så till den milda grad, att gatubredden där inte blir mer än sju meter.

På detta har stadsbyggnadskontoret svarat, att programmet aldrig angett några färdiga förslag. Många byggnader i Norrköping har sex-åtta våningar. Den utstickande delen är avsedd som markant avslutning på det långtorg - 14,5 meter brett, och med plats för uteserveringar - som Olai Kyrkogata här ska bli.
Dock tas den hänsynen, att byggnaden i varje fall inte ska få riktigt nå upp till Adelfiakyrkans torn.

[Läs hela artikeln] Folkbladet.

Nyheter: Nu testkörs spårvagnarna från Berlin.

Den här veckan kommer Norrköpings senaste spårvagnstillskott att synas på stan. Först nästa vecka, under vecka 11, sätts de in i ordinarie trafik.

Totalt har Norrköping fått sex begagnade vagnar från Berlin. Tre anlände torsdagen 27 januari och resterande tre den 2 februari. De är byggda 1988 och totalrenoverades i mitten på 90-talet.
– Det här är en överenskommelse som Norrköpings kommun, Bombardier och Stockholm har gjort. Norrköping får de här sex vagnarna mot att två av våra M06-vagnar, som i dag är i Stockholm, lånas ut längre tid än vad som först var avtalat. Ekonomiskt sett kostar det här inte någonting extra för Norrköpings kommun, berättar Leif Lindberg, teknisk chef.

[Läs hela artikeln] Norrköpings Kommun.

Nyheter: Dags att bygga även här.

Här har det varit parkeringsplats sedan urminnes tider - ja, så kan det ju i alla fall kännas, även om det "bara" skulle vara något halvsekel. Men kanske är något nu på gång, för denna så föga glamourösa plats mitt i Norrköping. Mellan tingsrättens byggnad och Stadsbiblioteket återfinner man den här parkeringsplatsen, med infart från Nygatan. Härifrån finns också en gångpassage över till Södra Promenaden.
Men om p-platsen är oglamourös, så är i gengäld den närmaste omgivningen desto mer stilfull.

[Läs hela artikeln] Folkbladet.

Backspegeln: Industriutveckling och industristruktur.

Varvsindustrin, en bransch med upp- och nedgångar. Del 2.

Denna text är citerad ur "Norrköpings Historia 1914-1970".
Redan under hösten 1919 och våren 1920 började emellertid tecken på en annalkande ekonomisk kris att visa sig. Snart drabbades den konjunkturkänsliga varvsindustrin hårt av efterkigskrisen. Räknat för hela landet sjönk antalet sysselsatta i skeppsvarv och bårbyggerier från över 16 000 1920 till ca 8 000 1922, d.v.s. med ca hälften. Denna kris träffade naturligtvis särskilt hårt de nyligen utbyggda och ny startade varven, som ännu inte hunnit konsolidera sin ekonomiska ställning.

Troligtvist Sjösättning av en båt byggt i Norrköpings Varv 1947.

Detta gällde samtliga varv i Norrköping. AB Östersjövarvet mäste träda i konkurs redan hösten 1919, varefter dess rörelse successivt avvecklades för att helt upphöra våren 1920. Dess verkstadslokaler övertogs av Norrköpings hamn, som här har förråd och utför mindre reparationer på hamnförvaltningens bogserare m. m.
Varfs & Rederiaktiebolaget Brage nödgades träda i likvidation 1921 och nedlade varvsrörelsen helt sommaren 1923. Sedan år 1925 är dock rörelsen på Alholmen åter i gång, för tillverkning och reparation av fritidsbåtar och mindre fartyg.

Verksamheten bedrevs först under firmanamnet Bragevarvet AB samt senare av Alholmens Varv AB. Norrköpings Varfs & Verkstads AB försattes i konkurs hösten 1920, varefter också dess verksamhet började avvecklas för att helt nedläggas sommaren 1921. Inom loppet av några få år hade således praktiskt taget hela varvsindustrin i staden nedlagts, varigenom mellan 300 och 400 personer blivit utan arbete. En del av husen vid Östersjövarvet och Bragevarvet utnyttjades ända in på 1930-talet av staden så som nödbostäder.

Nyheter: Förtätning av staden.

Kartan visar planerade och pågående byggprojekt i Norrköpings innerstad. Orange markering betyder att det ska byggas hus, grön park och rosa torg. Siffrorna som anges är uppskattat antal lägenheter.

Gubben, Stenhuset, Lyckan, Ruddammen, Pelikanen och Lokatten. För någon kanske detta låter som en obegriplig uppradning av ord, men det är också namnen på kvarter i innestaden där byggen just nu är i full gång. Lägg där till namn som Spinnhuset, Spinnrocken, Tullhuset, Laxen, Kroken, Mjölnaren, Krogen, så får du ännu fler exempel på kvarter där ny byggnation är på gång.

I mitten av 1900-talet revs många hus i Norrköpings innerstad. Kvar lämnades tomma ytor som i många fall fått tjänstgöra som parkeringsytor. Nu när Norrköping växer och trycket på bostadsmarknaden är stort fylls luckorna med nya byggnader.

[Läs hela artikeln] Norrköpings Kommun.

Nyheter: Arkitekter tävlar om norra Vrinnevi.

Kommunen tar hjälp av en internationell arkitekttävling när det gäller att utveckla området omkring Gamla Övägen och Vrinnevisjukhuset. Tävlingen går under namnet Europan 11, som riktar sig till arkitekter under 40 år från hela Europa.
- Vi hoppas få in fräscha idéer som kan ge hela området ett lyft och på ett bättre sätt knyta ihop Vilbergen med sjukhuset och det vi planerar bygga på andra sidan Övägen, säger Mattias Stenberg (MP), ordförande i stadsplaneringsnämnden.
Åtskilda stadsdelarProblemet med stadsdelar skilda från varandra, ofta med stora barriärer i form av trafikleder, återfinns på flera platser i Norrköping.

[Läs hela artikeln] NT.