Piskan: Himmelstalunds loppisen.

Himmelstalunds loppmarknad stod på schemat denna lördags förmiddag. 22:a säsongen i rad står att läsa på hemsidan och vidare "Första loppisen skedde sommaren 1991 och har med ett undantag drivits varje år, sammanlagt i arton år. Det är en av södra Sveriges populäraste loppmarknader och dess säljarstånd kan uppgå till nära 140 st!". Själv så älskar jag loppisar och har inget emot att gå och se vad folk har ställt på sina bord som de har letat fram från alla sina skrymslen.

Himmelstalunds loppisen 2011-06-18.

Nu har man även infört bakluckeloppis parallellt med den traditionella bordsloppisen. När jag var i området så såg jag ett tiotal bilar som stod uppställda på gräset bort mot tennisbanorna men jag tog mig aldrig ända bort för att se vad de hade i bagageluckorna.

De flesta hade även bord framme såg jag däremot, så vad skillnaden är mot den traditionella bords loppisen - förutom att de måste ha sina bilar med vid borden, undrar man, bilarna var avstängda som tur var. Varför inte börja med cyckelpakethållar loppis, där man ställer upp cyklar på en lång rad och säljer från pakethållaren. Det vore väl mycket bättre om de stod med sina bilar på parkeringen och sålde från bakluckan istället för att de står på gräsmattorna i området. Likaså där bordsloppisen huserar så borde väl man kunna snygga till lite på marken där borden står och där folk går omkring. Man kunde väl asfaltera små gångstråk och fylla ut lite så plaskdammarna försvann som man kliver i efter regnande. Åker man förbi när ingen marknad är igång så ser det hela inte så trevligt ut. Det är ju trots allt inte på landet vi befinner oss utan nästan mitt inne i stan med Gamla Riksvägen svepande förbi precis utanför, där turister från hela Europa bl.a tar sig in till staden.

Det står på hemsidan att "För att höja intrycket på hela marknaden måste alla ha sina saker på bord. Inga presseningar eller filtar på marken längre alltså. Några få saker kan ligga på marken i direkt anslutning till borden". När vi var där så var det fullt med filt och pressening försäljning på marken och mycket av det som ligger där är väl inget direkt som man som loppis entusiast böjer sig ner efter. Annars så är det en trevlig plats och jag hoppas att loppisen får vara kvar och att den utvecklas och "snyggas upp mer".

Nyheter: Tyck till om Hörsalsparken!

Hörsalsparken sett från Drottninggatan, Prästgatan löper snett ner till vänster.

Hörsalsparken i centrala Norrköping står inför förändring. I detaljplanen som just nu är på samråd finns bland annat förslag på en ny trappa mot Gamla torget, en ny tillbyggnad till hörsalen och en paviljong för till exempel caféverksamhet. Paviljong för café

I detaljplanen finns förslag på en ny paviljongsbyggnad i parken. Här kan en publik verksamhet, till exempel café, innebära öppenhet med skyltfönster som vetter mot parken och även mot Prästgatan. Den befintliga restaurangbyggnaden ersätts i förslaget med en ny byggnad bland annat för förvaring av musikinstrument, personalutrymmen samt in- och urlastning till hörsalen. Den nya trappan från Hörsalsparken mot Gamla torget är tänkt som en del av ett stråk från universitet via Västgötegatan, Knäppingsborg och gamla torget och upp till varuhusen i city.

Urban stadspark
Hörsalsparken utformas som en urban stadspark med respekt för de historiska spåren som en före detta kyrkogård. För att stärka de historiska spåren ska befintlig mur kompletteras med ny där rivning av byggnader sker vilket ger en tydlig inramning av parken. Var med och tyck till!

Samråd pågår 23 juni - 18 augusti 2011. Då kan du lämna dina synpunkter på detaljplanen.

Källa: Norrköpings Kommun.

Nyheter: Upplev Sylten med ljudpromenad.

Nu kan man uppleva Syltens historia på ett nytt sätt. Nevena Cvijetic har i sitt examensarbete vid Campus Norrköping skapat en stämningsfull ljudpromenad som tar besökaren med på en resa drygt 100 år tillbaka i tiden. En tid då Moa Martinson några sommarmånader arbetade som köksa på Norrköpings konst- och industriutställning.

Det som hänt på historiska platser kan inte sällan vara svårt att ta till sig som besökare. Kanske finns det en blekt informationsskylt på platsen för att påminna oss om tider som flytt. Det som hände på Sylten i Norrköping för 105 år sedan är ett exempel. En gångstig leder från ena sidan av området till den andra. Bara några få rester på stigen minner om att denna plats några sommarmånader år 1906 sjöd av liv under Norrköpings konst- och industriutställning. Men Nevena Cvijetic, 26, har som en del av sitt examensarbete på KSM (Kultur Samhälle Mediegestaltning) vid Campus Norrköping i samarbete med Stadsmuseet skapat en ljudpromenad som tar besökaren och lyssnaren tillbaka i tiden på ett nytt sätt.

Nyheter: Planer för nya Resecentrum.

I både Norrköping och Linköping planerar man för nya Resecentrum i samband med en framtida utbyggnad av järnvägsnätet. När kommunerna planerar för hur städerna ska växa i anslutning till dessa resecentrum är hanteringen av risker från farligt godstransporter på järnvägen en av många aspekter som måste beaktas.

Bengt Dahlgren Brand & Risk har hjälpt de båda kommunerna med riskanalyser och att ta fram riktlinjer avseende riskerna i den fortsatta plan-eringen av dessa områden. Arbetet började egentligen med att kommunerna behövde ett underlag för vilka riktlinjer som skulle ges i kommande arkitekttävlingar. I dialog med kommunerna kom vi fram till att det är bättre att ta ett helhetsgrepp redan i det tidiga skedet och att göra en mer omfattande riskanalys redan från början. 

På så sätt slipper man göra riskanalys efter riskanalys i de olika planskedena och man slipper riskera att i ett senare skede konstatera att tänkt byggnation inte fungerar med hänsyn till riskerna. Med det synsätt som vi nu haft görs arbetet en gång för alla och riskanalysen kan leva med hela vägen ända till detaljplaneskedet. Ett bra grepp anser vi, som förhoppningsvis uppskattas av hela planeringskedjan i kommunen. Det finns alltför många riskanalyser runt om i landet som tas fram i ett sent skede bara för sakens skull eller där sent påkomna åtgärder blir väldigt kostsamma. I detta fall så har ju faktiskt kommunen en möjlighet att utforma en attraktiv stad med ”rätt” hänsyn tagen till riskerna. Med rätt menar vi att man varken tagit för stor eller för liten hänsyn till riskerna.

Backspegeln: Ringar av förorter. Del 2.

Denna text är citerad ur "Norrköpings Historia 1914-1970".

Generalplanen 1942 planerar koncentriska ringar av nya förorter.
Smedby ägde ett villa-samhälle (historien om gamla Smedby), tillkommet huvudsakligen på 1920-talet. Där fanns en stark villaägarorganisation. Men Smedby stod sist på listan av önskvärda utbyggnadsområden. Beredningen betraktade inte Smedby som ett livskraftigt samhälle, värt att överleva i den gestalt den erhållit. Någon åtgärd att "genom stadens försorg och på dess bekostnad förse områdets bebyggda delar med ledningar etc." tänkte alltså inte staden bidraga med. Någon fortsatt bebyggelse borde inte ifråga komma här.

Helst skulle man väl sett att villorna försvann, (detta sägs dock inte) men det gällde att vänta ut dem, så att säga, tills tiden var mogen för "områdets stadsplanmässiga ordnande", och den tidpunkten kom först när "den nuvarande bebyggelsen då för länge sedan har blivit så gammal, att den hunnit avvecklas och hela området blivit fritt för ny och efter framtidens krav anpassad stadsplanering."
Alltför avlägset från stadskärnan låg Lindö för att komma med i det nya Norrköping, som planerades 1942. Det rubricerades såsom olämpligt exploateringsområde, därför att det skulle dra för dryga anläggningskostnader. Skarphagen och Vilbergen ansågs ha alltför svårarbetad terräng för att bebyggas. Vilbergen föreslogs bli naturpark.

Flygfoto över Smedby 1961, bra många år innan de första spadtagen för nya Smedby. 

De olika nya förstadssamhällena skulle begränsas och avskiljas av grönområden. "Det är modern stadsbyggnadsprincip att dela upp den nyplanerade bebyggelsen i ytterområdena i mindre enheter, vilka ligga åtskilda av parkområden. Bebyggelsen flyter då ej ihop till en svåröverskådlig massa, och parkerna bilda ett sammanhängande system, som direkt fortsätter i det kringliggande landskapet". Andra friområden, som måste ingå i " tillräckligt antal", var lek- och idrottsplatser. Effekten stad i park eftersträvades. På de nya förstädernas orörda mark accepterades lamellhuset såsom den idealiska byggnadstypen.

Generalplaneberedningen framhävde, att lamellhusen medgav goda planlösningar, det var lätt att inpassa i terrängen och det bidrog till att skapa luftiga stadspartier. För att ge elasticitet och omväxling åt stadsplanen kunde man dels ändra avståndet mellan huskropparna, dels ändra hushöjden. Ur trevnadssynpunkt framfördes i generalplanen, att låg hushöjd var tilldragande, men att 3-4 våningar måste förordas såsom den vanligaste hushöjden.
I kuperad terräng kunde punkthus på 6-8 våningar och mer ifrågakomma. Hiss blev då nödvändigt. Eljest kunde sådan undvaras. Det var rekommendationer av de internationella banbrytarna, Corbusier, Gropius m. fl., att förmera våningsantalet för att nå bästa luft- och ljusförhållanden i en stad, som nu Norrköping planerare tar upp såsom en alternativ lösning.

Förstadsamhället Hageby 1969 så som det blev efter generalplanen med en del lamellhus som inslag.

Villa-samhällen hade man inte längre så mycket till övers för. "Om sålunda lamellhuset eller någon snar-liknande byggnad kan anses hava framtiden för sig, är det måhända tvivelaktigt, huruvida detta kan förmodas om den just nu mycket omtyckta enfamiljsvillan eller småstugan". Den framstod såsom alltför dyrbar med hänsyn till all mark som den slukade och med tanke på de långa ledningsdragningar och extra vägar etc., som blev följden. Större enheter, hyreshus intill trafikleder, gärna ett antal lameller under smma byggnadsföretag, gemensam värme, gemensam förvaltning, lägre byggkostnader och därmed lägre hyror, se där den nya programförklaringen för det framtida Norrköping.

Lamellhuset.
Lamellhuset är en typ av lägre hyreshus, uppfört som en friliggande byggnadslänga. Våningarna beträds från trapphus, men ofta utan hiss. Ett lamellhus kan betraktas som en sorts radhus för flerfamiljsboende. Smalhus är en variant av lamellhus. Om längan är högre än fyra våningar, kategoriseras det normalt som skivhus. Denna hustyp blev vanlig i och med modernismen under 1930-talet och arrangerades ofta i grupper ställda i rät vinkel och parallellt med varandra. Till en början byggdes dessa i en strikt funktionalistisk stil med platt tak och putsade fasader, men de kom senare att anpassas till regionala skillnader. Till exempel fick de i Sverige ofta sadeltak och tegelfasader. Del 3.

Nyheter: Norrköping har fått fyra nya tätorter.

Sverige och Östergötland blir allt tätare befolkat och Norrköping har fått fyra nya tätorter.
Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit i landet. I Östergötland ökade antalet med fem samtidigt som en kommun - Borghamn i Vadstena föll bort. Nya tätorter är Almborga, Graversfors och Skriketorp i Norrköping. Även Eksund som tidigare varit en tätort har nu nått upp till den nivån att orten åter kallas tätort. Likaså är fallet för Ulrika i Linköpings kommun.

För att räknas som tätort i statistiken ska området ha en sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare.
I och med att det tillkommit hela 59 tätorter i Sverige så har vi nu totalt 1 956 tätorter.

Piskan: Sur på stan.

Lördagskväll mitt i sommaren och en sväng ner på stadens gator. Tunga mörka moln över oss och ovanligt kallt efter en tids värme bölja. Klackarnas ljud överröstade de mjuka "indian" mockasinerna från Deichmann när de bestämt träffade asfalten, det lät skarpt och ihåligt. En mås seglade förbi och skrek ut över oss. Vi var två par denna afton som möttes upp på Highlander Inn, hörnet S:t Persgatan - Gamla Rådstugugatan. De infraröda värmarna stod på för fullt och filtarna, som liknade gamla bårfiltar från tidigt 40-tal, var framtagna när vi vinklade våra ben till nittio grader och överlät skinkorna ta upp våra kroppars tyngd för ett par timmar framåt, tänkte vi.

Detta är Sverige och Norrköping,  jag fick det bekräftat med ännu mera råge när jag vände blicken ut över träräcket som avgränsade puben från cykelbanan utanför. Ett gråregntråkig nästan folktomt område med ett parkeringshus som huvudmotiv och ett par fyllon, det var vad som bjöds oss denna kväll, vad mer kan man begära.

Norrköping shoppingcity, södra Drottninggatan tidigt 70-tal.

Efter att snabbt intagit mat o dryck och prat så satt vi länge och väntade på att få betala notan, ingen i personalen verkade minsta intresserad av att få in det dom lever av, springnota kom på tal. Vi fick gå in i lokalen och hojta fram en ur personalen. Trubadur problem gick före, även andra hängande kunder. Det blev också felslaget i kassaapparaten, jag fick betala min väns nota och tvärtom, skulle nog ha tagit någon dryck till.
Vi styrde nu våra frusna men fyllda kroppar upp mot andra marker. En snabbvisit på Sams Krog blev det, med en trivsam trubadur faktiskt, mellan regnskurar och åska. Ut igen, bort från rök svett och hårda stolar. Folktomt så lång vi kunde se på stadens gator, vätska som föll med hög hastighet och fullbordade kretsloppet, plask, plask och så vidare ner mot VK Vinkällaren alias "Stopet" som jag faktiskt själv var med och renoverade innan det öppnade någon gång i början av 90-talet, evigheter sedan. Vad Stopet var, var inte Vinkällaren direkt denna afton.

Om Stopet var en mysig sjörövarkrog från pirat-erans 1700-tal så är Vinkällaren en rymdkrog från framtiden som precis har kallat in storstäd och de har bonat golvet och möblerna står ute i ett intilliggande rum. Kalt, kallt, stelt och opersonligt, förstår varför vi var de enda gästerna som kom och gick nästan samtidigt. Nu tog vi en sista chans innan vi blev lika sura inombords som vi var utombords. Vi stegade upp med slöa våta steg mot södra Drottninggatan och Harrys . Det tål att sägas att vi hade varit förbi tidigare men dragit oss ur eftersom de tyckte vi skulle hosta upp "kulor" för att komma in i lokalen - vi funderade på om de skämtade - men icke. Betala för att komma in och göra av med slantar vid åtta tiden på kvällen.
Före nyår så slapp man straffet om man höll sig framme före kl 22.00. Konkurrensen är tydligen obefintlig nu när det gäller dansgolv i Norrköping , därav tidig läggande av inträdesavgift. Palace, Tegelvalvet, Stopet, Wasa är alla borta. Harrys har nu fria händer med de två ända existerande dansgolven i city idag, om jag nu inte har glömt bort någon. Synd i en så pass stor stad som Norrköping. Nu var vi sura även inombords.

Nyheter: Attraktiv stadskärna.

Strömmen, shopping, parker, industrilandskapet och Knäppingsborg är några av de ingredienser som gör Norrköpings stadskärna attraktiv. Men det finns också potential för fortsatt utveckling.
900 personer mellan 18 och 35 år bosatta i Norrköping och närliggande orter har svarat på frågor kring Norrköpings stadskärnas attraktivitet. Bakom undersökningen står Norrköpings kommun tillsammans med fastighetsbolagen Fastighets AB L E Lundberg, Henry Ståhls Fastigheter, Akademiska Hus och Magnentus. Undersökningens syfte har varit att ta reda på vad målgruppen anser om Norrköpings stadskärna idag, vad de tycker är attraktivt och vad som skulle göra stadskärnan mer attraktiv.