Den 8 augusti startar Arkeologikonsult slutundersökningen av kvarteret Gubben i Norrköping som från att ha varit en del av Louis de Geers palatsområde under 1600-talet omvandlades till ett kvarter bebott av burgna handelsmän. En inledande avbaning av fyllnadsmassor gjordes i slutet av juni. Redan då kunde vi konstatera att det finns fler huslämningar från äldre bebyggelse inom undersökningsområdet än förundersökningen påvisade.
Kvarteret Gubben ligger intill Motala ström inom stadsområdet Saltängen. Under medeltiden låg platsen utanför staden och utgjorde då en del av den odlingsmark som kallades ”stadens jordar”. Detta område började stadsplaneras på 1610-talet och kallades då ”Nya staden”. Närheten till Johannisborgs slott i kombination med frikostiga förmåner fick många av de bättre bemedlade att bosätta sig här. Den mest påkostade byggnaden var Stenhuset i tegel och sandsten som uppfördes av Louis de Geer. Palatset började uppföras 1627 och hade en stor tomt längs Motala ström som sträckte sig från kvarteret Gubben i väster till kvarteret Stenhuset i öster.
Kvarteret Stenhuset undersöktes av Arkeologikonsult 2009 då delar av palatsområdets trädgård undersöktes. Louis de Geer lämnade sitt palats och flyttade till Stockholm redan på 1640-talet men Stenhuset stod kvar fram till 1711 då det ödelades vid en brand. Efter branden tomtindelades den tidigare palatstomten varvid kvarteren Gubben och Stenhuset tillkom.
Utifrån tomternas ägoförteckningar kan man se att det var många förmögna handelsmän som köpte tomter och bedrev sina verksamheter här under 1700-talet. Tomterna hade öppna gårdsplaner som var kringbyggda med bostadshus, magasin och ekonomibyggnader. I kvarteret Gubben brukades flera av de byggnader som uppfördes på 1700-talet in i 1900-talet. Efterhand försvann de flesta byggnaderna. Dock revs den sista 1700-talsbyggnaden i kvarteret, ett magasin uppfört på 1770-talet som var ombyggt till bostadshus, så sent som 2010 .
Vid den kommande undersökningen kommer vi inte påträffa rester efter själva palatset då det låg direkt öster om undersökningsområdet. Däremot finns det förhoppningar om att finna ekonomibyggnader till Stenhuset. Kunskapen om vilka byggnader som fanns på palatstomten, deras funktion och var de låg är liten.
Ett mål med undersökningen är att inte bara belysa hur kvarteret Gubben har nyttjats under 1600- och 1700-talen, utan också att analysera undersökningsområdet ur ett större socio-ekonomiskt perspektiv. Framför allt med hjälp av resultaten från andra arkeologiska undersökningar som gjorts i Norrköping. Under palatstiden på 1600-talet representerade området den yppersta ekonomiska eliten i staden. Senare under 1700-talet tog förmögna handelsmän över. Vilka avtryck ger en sådan miljö i den materiella kulturen? Vilken keramik brukades, vilka glas användes, vad åt man, och hur skiljer sig denna miljö från andra påvrare miljöer i Norrköping? Det är bara några av de frågor vi hoppas kunna besvara med denna undersökning.
Kvarteret Stenhuset undersöktes av Arkeologikonsult 2009 då delar av palatsområdets trädgård undersöktes. Louis de Geer lämnade sitt palats och flyttade till Stockholm redan på 1640-talet men Stenhuset stod kvar fram till 1711 då det ödelades vid en brand. Efter branden tomtindelades den tidigare palatstomten varvid kvarteren Gubben och Stenhuset tillkom.
Utifrån tomternas ägoförteckningar kan man se att det var många förmögna handelsmän som köpte tomter och bedrev sina verksamheter här under 1700-talet. Tomterna hade öppna gårdsplaner som var kringbyggda med bostadshus, magasin och ekonomibyggnader. I kvarteret Gubben brukades flera av de byggnader som uppfördes på 1700-talet in i 1900-talet. Efterhand försvann de flesta byggnaderna. Dock revs den sista 1700-talsbyggnaden i kvarteret, ett magasin uppfört på 1770-talet som var ombyggt till bostadshus, så sent som 2010 .
Vid den kommande undersökningen kommer vi inte påträffa rester efter själva palatset då det låg direkt öster om undersökningsområdet. Däremot finns det förhoppningar om att finna ekonomibyggnader till Stenhuset. Kunskapen om vilka byggnader som fanns på palatstomten, deras funktion och var de låg är liten.
Ett mål med undersökningen är att inte bara belysa hur kvarteret Gubben har nyttjats under 1600- och 1700-talen, utan också att analysera undersökningsområdet ur ett större socio-ekonomiskt perspektiv. Framför allt med hjälp av resultaten från andra arkeologiska undersökningar som gjorts i Norrköping. Under palatstiden på 1600-talet representerade området den yppersta ekonomiska eliten i staden. Senare under 1700-talet tog förmögna handelsmän över. Vilka avtryck ger en sådan miljö i den materiella kulturen? Vilken keramik brukades, vilka glas användes, vad åt man, och hur skiljer sig denna miljö från andra påvrare miljöer i Norrköping? Det är bara några av de frågor vi hoppas kunna besvara med denna undersökning.
Källa: Arkeologikonsult. Länk till Stenhuset Norrköping.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar