Denna text är citerad ur "Fritid i Norrköping under 30 år".
När stadsfullmäktige 1947 beslutade avsätta Himmelstalundsområdet för fritidsändamål ingick i de första planerna att där försöka ordna ett frilufsbad. Det började med att man till sommaren 1949 iordningställde ett sol- och duschbad på den gamla gödselstaden vid ladugårds byggnaden. Denna enkla anläggning blev genast mycket populär. Det var alltså första etappen på det tänkta badet nere vid stranden.
Sedan planerna på ett strandbad utarbetats närmare och man fått fullmäktiges sanktion att börja bygga kom det nya badet etappvis till stånd för att vara slutgiltigt färdigt sommaren 1954. Det omfattade då två simmbryggor med 50 m simbana och en 5 m trampolin, särskild simundervisningsbassäng, långgrunt strandområde, badplage med diverse lekanordningar samt omklädnadslokaler inredda i den gmala lagårds- och log-byggnaden, liksom en konditori- och lunchservering i vagnslidret och svinstian! Genom badets anslutning till parkomrmådet i övrigt hade man samtidigt tillgång till ett stort motionsområde med boll- och lekplaner. Första steget i detta bygge var att fylla ut det mycket sumpiga och otrevliga vassområdet utmed stranden nedanför logen och sedan lägga matjord på detta. Schaktmassorna kom till huvudsaklig del från en tidigare bryggeribyggnad som Norrköpings Förenade Bryggerier just då skulle riva. Detta blev alltså den egentliga badplatsen.
En fråga som höll på att ställa till komplikationer var när Idrotts- och friluftsstyrelsen ville ta hand om den stora logbyggnaden för att där bl a inreda omklädningslokaler för badet. Man hade nämligen i den vevan tänkt upplåta byggnaden till civilförsvarsförråd. I sina invändningar mot detta sade styrelsen: "Det kan inte vara rimligt att ett stadens intresse av så vital natur här får komma i efterhand så mycket mer som Stadsfullmäktige genom avsättning av det stora Himmelstalundsområdet som frilufsplats förutsatt att olika åtgärder skall vidtas för att detsamma effektivt skall kunna utnyttjas för det avsedda ändamålet". Det blev heller ingenting av med upplåtelsen till civilförsvaret.
Då vagnslidret och svinstian skulle inredas till servering fanns det inte något anslag för ändamålet. Därför träffades avtal med dåvarande Norrköpings Förenade Bryggerier att de skulle satsa pengar för ombyggnaden med att betala fem års arrende för serveringsrörelsen i förskott. Det var ett sätt på den tiden att få fram en angelägen sak.
Den varma sommaren 1959 hade Himmelstalundsbadet en verklig rekord-säsong. Tack vare att badet låg i direkt anslutning till Himmelstalundsparken hade det visat sig att anläggningen hade en praktiskt taget obegränsad kapacitet. Besöksiffrorna beräknades den sommaren till 428 000 personer, vilket blev i medeltal ca 4 500 om dagen. Man konstaterade också att de besökande till stor del utgjordes av bilturister från den förbipasserande Riksvägen.
I Stadsfullmäktige väcktes 1962 en motion om att vid badet anlägga en tempererad simbassäng. Man trodde i den motionen att det skulle gå att utnyttja överskottsvärme från den inte allt för avlägsna Mjölkcentralens kylvatten. Utredningar visade emellertid att detta kylvatten inte skulle vara till någon glädje. Första motionen blev avslagen. Sedan väcktes en ny och den resulterade i att fullmäktige 1966 anvisade drygt 1 miljon för ändamålet. Fortsättning här........
När stadsfullmäktige 1947 beslutade avsätta Himmelstalundsområdet för fritidsändamål ingick i de första planerna att där försöka ordna ett frilufsbad. Det började med att man till sommaren 1949 iordningställde ett sol- och duschbad på den gamla gödselstaden vid ladugårds byggnaden. Denna enkla anläggning blev genast mycket populär. Det var alltså första etappen på det tänkta badet nere vid stranden.
 |
| 1949, det första sol- och duschbadet på den gamla gödselstaden. |
En fråga som höll på att ställa till komplikationer var när Idrotts- och friluftsstyrelsen ville ta hand om den stora logbyggnaden för att där bl a inreda omklädningslokaler för badet. Man hade nämligen i den vevan tänkt upplåta byggnaden till civilförsvarsförråd. I sina invändningar mot detta sade styrelsen: "Det kan inte vara rimligt att ett stadens intresse av så vital natur här får komma i efterhand så mycket mer som Stadsfullmäktige genom avsättning av det stora Himmelstalundsområdet som frilufsplats förutsatt att olika åtgärder skall vidtas för att detsamma effektivt skall kunna utnyttjas för det avsedda ändamålet". Det blev heller ingenting av med upplåtelsen till civilförsvaret.
 |
| Sumpmarken fylldes upp och ett strandbad stod färdigt 1954. |
Den varma sommaren 1959 hade Himmelstalundsbadet en verklig rekord-säsong. Tack vare att badet låg i direkt anslutning till Himmelstalundsparken hade det visat sig att anläggningen hade en praktiskt taget obegränsad kapacitet. Besöksiffrorna beräknades den sommaren till 428 000 personer, vilket blev i medeltal ca 4 500 om dagen. Man konstaterade också att de besökande till stor del utgjordes av bilturister från den förbipasserande Riksvägen.
I Stadsfullmäktige väcktes 1962 en motion om att vid badet anlägga en tempererad simbassäng. Man trodde i den motionen att det skulle gå att utnyttja överskottsvärme från den inte allt för avlägsna Mjölkcentralens kylvatten. Utredningar visade emellertid att detta kylvatten inte skulle vara till någon glädje. Första motionen blev avslagen. Sedan väcktes en ny och den resulterade i att fullmäktige 1966 anvisade drygt 1 miljon för ändamålet. Fortsättning här........
- Har du minnen från Himmelstalundsbadet "Himpan" så tveka inte att hoppa in här på forumet Norrköping under 50-60-70-80-talet och skriv av dig lite.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar