Denna text är citerad ur "Fritid i Norrköping under 30 år"
Fritidsnämden hade i sin utredning konstaterat att det mellan logbyggnaden och stranden fanns plats för en 50 m bassäng och en simundervisningsbassäng på 25 m. Det fastställdes då redan från början att bassängerna skulle placeras framför logbyggnaden och serveringen på så sätt att tillräckligt utrymme mot Riksvägen fanns för en nybyggnad för omklädnad om logen skulle behöva rivas i anslutning till en breddning av Riksvägen. Det är alltså det som sedan skett. Logbyggnaden har rivits och en ny men smalare byggnad uppförts 1978 på i stort sett den gamla logens plats.
Redan vid Himmelstalundsbadets tillkomst hade det således varit klart att logen var i farozonen i en framtid. I gällande plan skulle nämligen Riksvägen vid badet så småningom förses med dubbla körfiler och då låg en del av logen på gatumark. När det i början av 70-talet blev aktuellt med att lägga ut den dubbla körfilen och bygga en ny Riksbro gjorde man från Fritidsnämndens sida stora ansträngningar för att få behålla den för badet så karaktäristiska logen och i stället kröka lite på Riksvägen.
Skulle detta varit möjligt hade man i stället fått låta den praktfulla ek som stod på andra sidan vägen skatta åt förgängelsen. När dessa tankar presenterades var det givetvis många som ville värna om eken. Det blev i spalterna en debatt om det var logen eller eken som skulle bort. Nu förhöll det sig så att det med hänsyn till brobygget inte gick att kröka på Riksvägen och logens saga var därmed i vilket fall som helst till ända.
När det gäller denna logbyggnad är att märka att den också ansågs vara mer eller mindre fundamental för hela Himmelstalundsbadet. Den hade bildat en utomordentligt effektiv buller- och miljöskärm mot Riksvägen utan vilken badet säkert aldrig kommit till. Den ersättningsbyggnad som nu uppförts har man dock lyckats utforma så att den fyller samma funktion. När de tempererade bassängerna 1967 var färdiga innebar detta mer eller mindre en total omläggning av badformen vid badet.
De flesta slutade nämligen att använda själva strandbadet. det var i stort bara trampolinen nere vid stranden som en del år framåt fortfarande behöll sin dragningskraft. Det har under årens lopp sedan de tempererade bassängerna kom till varit mycket tal om avgiftsbeläggning vid Himmelstalundsbadet. redan från början hade dock Fritidsnämden menat att även bassängbadet borde vara fritt tillgängligt. I planerna ingick visserligen en längre inhägnad av det egentliga badområdet för att möjliggöra avstängning under icke badtid. Inhägnaden försågs emellertid med flera öppningar så att besökande liksom tidigare skulle kunna använda hela strandområdet upp mot hällristningarna samt Himmelstalundsfältet i övrigt som badplage och uppehålls- och lek område.
Att stänga av och avgiftsbelägga badområdet skulle dessutom stöta på åtskilliga praktiska svårigheter, menade nämden. Bl a gällande detta ifråga om tillgången till toaletter, servering och omklädnads möjligheter för de många människor som vistades inom Himmelstalundsparkens område utan att egentligen besöka själva badet. Det har kanske främst varit dessa praktiska frågor som varit skälet till att man inte ansett en avgiftsbeläggning möjlig.
Himmelstalundsbadet har utan tvivel tillsamans med Kolmårdens Djurpark varit Norrköpings största turistiska dragplåster genom åren. När det gäller Djurparken har kanske de flesta besökarna inte haft riktigt klart för sig att de varit i Norrköping. Vad Himmelstalund beträffar behöver man dock inte tvivla på saken. Badet har i hög grad kommit att bli en stoppsignal för genomfarande semesterfirande. Hit har sedan många år också varit förlagd en turistbyrå sommartid som gjort mycket för att fånga upp främmande besökande och få dem att titta litet närmare på Norrköping.
Fritidsnämden hade i sin utredning konstaterat att det mellan logbyggnaden och stranden fanns plats för en 50 m bassäng och en simundervisningsbassäng på 25 m. Det fastställdes då redan från början att bassängerna skulle placeras framför logbyggnaden och serveringen på så sätt att tillräckligt utrymme mot Riksvägen fanns för en nybyggnad för omklädnad om logen skulle behöva rivas i anslutning till en breddning av Riksvägen. Det är alltså det som sedan skett. Logbyggnaden har rivits och en ny men smalare byggnad uppförts 1978 på i stort sett den gamla logens plats.
 |
| Himmelstalundsbadet någon gång i slutet av 60-talet. De tempererade bassängerna stod klara 1967. |
Skulle detta varit möjligt hade man i stället fått låta den praktfulla ek som stod på andra sidan vägen skatta åt förgängelsen. När dessa tankar presenterades var det givetvis många som ville värna om eken. Det blev i spalterna en debatt om det var logen eller eken som skulle bort. Nu förhöll det sig så att det med hänsyn till brobygget inte gick att kröka på Riksvägen och logens saga var därmed i vilket fall som helst till ända.
 |
| 1976, Riksbron och dubbla körfält bredvid badet. |
De flesta slutade nämligen att använda själva strandbadet. det var i stort bara trampolinen nere vid stranden som en del år framåt fortfarande behöll sin dragningskraft. Det har under årens lopp sedan de tempererade bassängerna kom till varit mycket tal om avgiftsbeläggning vid Himmelstalundsbadet. redan från början hade dock Fritidsnämden menat att även bassängbadet borde vara fritt tillgängligt. I planerna ingick visserligen en längre inhägnad av det egentliga badområdet för att möjliggöra avstängning under icke badtid. Inhägnaden försågs emellertid med flera öppningar så att besökande liksom tidigare skulle kunna använda hela strandområdet upp mot hällristningarna samt Himmelstalundsfältet i övrigt som badplage och uppehålls- och lek område.
Att stänga av och avgiftsbelägga badområdet skulle dessutom stöta på åtskilliga praktiska svårigheter, menade nämden. Bl a gällande detta ifråga om tillgången till toaletter, servering och omklädnads möjligheter för de många människor som vistades inom Himmelstalundsparkens område utan att egentligen besöka själva badet. Det har kanske främst varit dessa praktiska frågor som varit skälet till att man inte ansett en avgiftsbeläggning möjlig.
Himmelstalundsbadet har utan tvivel tillsamans med Kolmårdens Djurpark varit Norrköpings största turistiska dragplåster genom åren. När det gäller Djurparken har kanske de flesta besökarna inte haft riktigt klart för sig att de varit i Norrköping. Vad Himmelstalund beträffar behöver man dock inte tvivla på saken. Badet har i hög grad kommit att bli en stoppsignal för genomfarande semesterfirande. Hit har sedan många år också varit förlagd en turistbyrå sommartid som gjort mycket för att fånga upp främmande besökande och få dem att titta litet närmare på Norrköping.
- Har du minnen från Himmelstalundsbadet "Himpan" så tveka inte att hoppa in här på forumet Norrköping under 50-60-70-80-talet och skriv av dig lite.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar