Denna text är citerad ur "Fritid i Norrköping under 30 år".
Vidare sade nämnden att man efter företagna undersökningar inte kunde finna annat än att det tidigare beslutade förslaget fortfarande var fullt modernt och aktuellt. Några nya synpunkter på anläggningens utformning fanns sålunda icke anledning att anlägga. Inte heller kunde den tekniska utvecklingen inom badbyggnadsområdet ge anledning till omprövning av förslaget. Det blev sedan också Stadsfullmäktiges beslut att inte ändra på vad man tidigare fastställt i frågan. Det är att förmoda att inte ens någon av motionärerna är missnöjda med detta beslut idag.
Äntligen beviljades sedan 1969 byggnadstillstånd. Arbetena med badhuset och friluftsbadet tog fart. Den sedan mycket länge tillbaka efterlängtade anläggningen var färdig 1971 och invigdes den 19 juni. Den fick namnet Centralbadet.
Badhuset och friluftsbadet blev som tidigare nämnts sålunda helt integrerade med varandra, en lösning som under de gångna åren visat sig mycket lycklig och attraktiv. Centralbadet var det första kombinerade badet av detta slag i Sverige där man alltså redan från början projekterat friluftsbadet som en direkt med badhuset sammanhängande del. Det är dessutom fortfarande säkerligen den största och mest mångsidiga badanläggning i landet och har från åtskilliga håll blivit mycket uppmärksammad.
Det här sättet att kombinera badhus och friluftsbad har sedan gammalt varit mycket använt av tyskarna. Där kallar man sådana anläggningar för "Hallenfreibad". Själva badet skulle ha kapacitet på ca 450 samtidigt badande. Friluftsbadet skulle ha 2000. De mer-utrymmen man då måste tillskapa för omklädnad sommartid har visat sig så som de utformades i praktiken också kunna rationellt utnyttjas som motionslokaler under vintersäsongen.
En annan sak man från Fritidsnämndens sida var mycket angelägen om, det var att det skulle användas så underhållsfria material som möjligt. Badhus är i många avseenden fuktiga anläggningar och det uppstår lätt skador. Genom i hög grad underhållsfria material och genom att byggnadskvaliten i övrigt hållits relativt hög skall det också säkert allt efter åren går visa sig att det som här kostats på varit en god investering.
I gamla badhuset hade man en avdelning som kallades "1:a klass bastu". Så skulle givetvis inte motsvarande avdelning i Centralbadet heta. frågan var emellertid om den skulle kallas "Turkiskt bad" eller "Romerskt bad". I Stockholm hade man det förstnämnda, i Göteborg det senare. Men så som dessa termer på senare tid använts var det precis samma sak. Bara en litet lugnare bastuavdelning. Hur det var så blev det i Norrköping en "Turk".
När slutkostnaden för det nya badhuset och friluftsbadet redovisades utgjorde den 19,5 miljoner. 1976 var underskottet per bad inklusive kapitalkostnader kronor 13:99 och utan sådana 7:62.
Det var många och långa diskussioner innan Fritidsnämnden fastställde namnet Centralbadet på den nya anläggningen. Motiveringen var den att eftersom det på olika håll inom kommunen fanns och säkerligen ytterligare successivt skulle tillkomma ett stort antal bad med lokala namn starka skäl talade för att på något sätt söka utmärka att detta var den stora huvudanläggningen. Ur den synpunkten ansåg nämnden beteckningen Centralbadet lämplig även om detta namn kanske inte i första omgången föreföll särskilt lockande. I Stockholm var ju dock namnet Centralbadet legendariskt.
En sak som dessemellan hårt kritiserats har varit att bassängen inomhus inte blev 50 i stället för 25 m lång. Man har menat att tävlingssimmarna ville ha 50 m. I det avseendet hade emellertid såväl Idrotts- och friluftsstyrelsen som sedermera Fritidsnämnden mycket noga övervägt vad som kunde vara mest riktigt. alla sakkunniga var överens om, inklusive Svenska Simförbundet, att bassängerna skulle vara 25 m. Var det som här i Norrköping fråga om att göra en större vattenyta borde den i stället utformas med flera bassänger för skilda badgrupper. I Centralbadet blev det alltså två bassänger, en 25 m bassäng och en simunder-visningsbassäng. Utomhus däremot fick man en bassäng på 50 m förutom övriga bassänger.
Vidare sade nämnden att man efter företagna undersökningar inte kunde finna annat än att det tidigare beslutade förslaget fortfarande var fullt modernt och aktuellt. Några nya synpunkter på anläggningens utformning fanns sålunda icke anledning att anlägga. Inte heller kunde den tekniska utvecklingen inom badbyggnadsområdet ge anledning till omprövning av förslaget. Det blev sedan också Stadsfullmäktiges beslut att inte ändra på vad man tidigare fastställt i frågan. Det är att förmoda att inte ens någon av motionärerna är missnöjda med detta beslut idag.
Äntligen beviljades sedan 1969 byggnadstillstånd. Arbetena med badhuset och friluftsbadet tog fart. Den sedan mycket länge tillbaka efterlängtade anläggningen var färdig 1971 och invigdes den 19 juni. Den fick namnet Centralbadet.
Badhuset och friluftsbadet blev som tidigare nämnts sålunda helt integrerade med varandra, en lösning som under de gångna åren visat sig mycket lycklig och attraktiv. Centralbadet var det första kombinerade badet av detta slag i Sverige där man alltså redan från början projekterat friluftsbadet som en direkt med badhuset sammanhängande del. Det är dessutom fortfarande säkerligen den största och mest mångsidiga badanläggning i landet och har från åtskilliga håll blivit mycket uppmärksammad.
 |
| Norrköpings nya badhus 1971-03-17 foto Björn Larsson. Badet invigdes den 19 juni samma år. |
Det här sättet att kombinera badhus och friluftsbad har sedan gammalt varit mycket använt av tyskarna. Där kallar man sådana anläggningar för "Hallenfreibad". Själva badet skulle ha kapacitet på ca 450 samtidigt badande. Friluftsbadet skulle ha 2000. De mer-utrymmen man då måste tillskapa för omklädnad sommartid har visat sig så som de utformades i praktiken också kunna rationellt utnyttjas som motionslokaler under vintersäsongen.
En annan sak man från Fritidsnämndens sida var mycket angelägen om, det var att det skulle användas så underhållsfria material som möjligt. Badhus är i många avseenden fuktiga anläggningar och det uppstår lätt skador. Genom i hög grad underhållsfria material och genom att byggnadskvaliten i övrigt hållits relativt hög skall det också säkert allt efter åren går visa sig att det som här kostats på varit en god investering.
I gamla badhuset hade man en avdelning som kallades "1:a klass bastu". Så skulle givetvis inte motsvarande avdelning i Centralbadet heta. frågan var emellertid om den skulle kallas "Turkiskt bad" eller "Romerskt bad". I Stockholm hade man det förstnämnda, i Göteborg det senare. Men så som dessa termer på senare tid använts var det precis samma sak. Bara en litet lugnare bastuavdelning. Hur det var så blev det i Norrköping en "Turk".
När slutkostnaden för det nya badhuset och friluftsbadet redovisades utgjorde den 19,5 miljoner. 1976 var underskottet per bad inklusive kapitalkostnader kronor 13:99 och utan sådana 7:62.
Det var många och långa diskussioner innan Fritidsnämnden fastställde namnet Centralbadet på den nya anläggningen. Motiveringen var den att eftersom det på olika håll inom kommunen fanns och säkerligen ytterligare successivt skulle tillkomma ett stort antal bad med lokala namn starka skäl talade för att på något sätt söka utmärka att detta var den stora huvudanläggningen. Ur den synpunkten ansåg nämnden beteckningen Centralbadet lämplig även om detta namn kanske inte i första omgången föreföll särskilt lockande. I Stockholm var ju dock namnet Centralbadet legendariskt.
En sak som dessemellan hårt kritiserats har varit att bassängen inomhus inte blev 50 i stället för 25 m lång. Man har menat att tävlingssimmarna ville ha 50 m. I det avseendet hade emellertid såväl Idrotts- och friluftsstyrelsen som sedermera Fritidsnämnden mycket noga övervägt vad som kunde vara mest riktigt. alla sakkunniga var överens om, inklusive Svenska Simförbundet, att bassängerna skulle vara 25 m. Var det som här i Norrköping fråga om att göra en större vattenyta borde den i stället utformas med flera bassänger för skilda badgrupper. I Centralbadet blev det alltså två bassänger, en 25 m bassäng och en simunder-visningsbassäng. Utomhus däremot fick man en bassäng på 50 m förutom övriga bassänger.
1 kommentar:
Mycket intressant både i ord och bild. Tack. 😊
Skicka en kommentar