Denna text är citerad ur “Boken om Norrköping” av fil dr Birgit Gejvall Seger.
Alltifrån 1800-talets mitt förtätades alltså industristaden. Norrköpings luften blev allt mer inmängd av röken från de höga fabriksskorstenarna. Ren luft, grönska är ett livsbehov. Det var därför nödvändigt att föra in mer grönska i stadsbilden, tyckte några av herrarna i Borgerskapets Äldste. Så hände därför detta märkliga, som gett hela staden Norrköping dess speciella prägel, nämligen att samtidigt som 1800-talets fabrikskomplex kom till, så föddes promenaderna med deras angränsande parker och grönområden.
Två begåvade personligheter av diametralt motsatta karaktärer bidrog till uppkomsten av denna gröna fabriksstad: den förut omtalade stadsarkitekten C T Malm, som ritade en stor del av fabrikerna, och Knut Forsberg (1829-1895), som gjorde förslaget till promenaderna. Den förre var en ordentlig, seriös man, som bodde i staden och gav sitt livsverk åt den, den senare var en bohemisk, lättsinnig person som gjorde en kort visit i staden och presenterade ett enda förslag.
Knut Forsberg och förslaget till en grön ring runt staden 1855.
Knut forsbergs project till att omge staden med en ring av trädplanterade boulevarder med anslutande trädgårdsanläggningar och parker låg färdig hösten 1855. Det var Erik Swartz i Borgerskapets Äldste som hade tagit kontakt med Forsberg och gjort beställningen. Forsberg var vid denna tid trots sin ungdom - 26 år - en person som låtit tala om sig. Hans bana hade varit komet liknande. 1851 hade han i hård konkurrens vunnit första pris i en internationell tävling om Boulognerskogen. Tävlingen hade utlysts av baron G E Haussmann - Parisboulevardenas upphovsman. Priset 10 000 francs, avhämtade Forsberg personligen i Paris och satte sedan omgående slantarna i rullning. I Stockholm blev hans första insats anläggningen av Berzelii park, 1852. År 1854 utnämnde kung Oskar I honom till sin trädgårdsarkitekt för “Kongl. Majt:s slottsträdgårdar med benämning Direktör, utan lön” men med löfte mot betalning, då hjälp behövdes. Pengar hade Forsberg sålunda ont om och eftersom arbetet inte inbringade allt det han fodrade för sitt sätt att leva återstod inte annat än att gifta sig till en diger bankbok. Den nyutnämda kungliga trädgårdsdirektören ingick sålunda vid 24 års ålder äktenskap med en 72-årig änka.
Alltifrån 1800-talets mitt förtätades alltså industristaden. Norrköpings luften blev allt mer inmängd av röken från de höga fabriksskorstenarna. Ren luft, grönska är ett livsbehov. Det var därför nödvändigt att föra in mer grönska i stadsbilden, tyckte några av herrarna i Borgerskapets Äldste. Så hände därför detta märkliga, som gett hela staden Norrköping dess speciella prägel, nämligen att samtidigt som 1800-talets fabrikskomplex kom till, så föddes promenaderna med deras angränsande parker och grönområden.
Två begåvade personligheter av diametralt motsatta karaktärer bidrog till uppkomsten av denna gröna fabriksstad: den förut omtalade stadsarkitekten C T Malm, som ritade en stor del av fabrikerna, och Knut Forsberg (1829-1895), som gjorde förslaget till promenaderna. Den förre var en ordentlig, seriös man, som bodde i staden och gav sitt livsverk åt den, den senare var en bohemisk, lättsinnig person som gjorde en kort visit i staden och presenterade ett enda förslag.
 |
| Norra promenaden 1906, Flickläroverket till vänster. |
Knut forsbergs project till att omge staden med en ring av trädplanterade boulevarder med anslutande trädgårdsanläggningar och parker låg färdig hösten 1855. Det var Erik Swartz i Borgerskapets Äldste som hade tagit kontakt med Forsberg och gjort beställningen. Forsberg var vid denna tid trots sin ungdom - 26 år - en person som låtit tala om sig. Hans bana hade varit komet liknande. 1851 hade han i hård konkurrens vunnit första pris i en internationell tävling om Boulognerskogen. Tävlingen hade utlysts av baron G E Haussmann - Parisboulevardenas upphovsman. Priset 10 000 francs, avhämtade Forsberg personligen i Paris och satte sedan omgående slantarna i rullning. I Stockholm blev hans första insats anläggningen av Berzelii park, 1852. År 1854 utnämnde kung Oskar I honom till sin trädgårdsarkitekt för “Kongl. Majt:s slottsträdgårdar med benämning Direktör, utan lön” men med löfte mot betalning, då hjälp behövdes. Pengar hade Forsberg sålunda ont om och eftersom arbetet inte inbringade allt det han fodrade för sitt sätt att leva återstod inte annat än att gifta sig till en diger bankbok. Den nyutnämda kungliga trädgårdsdirektören ingick sålunda vid 24 års ålder äktenskap med en 72-årig änka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar