Backspegeln: Industriutveckling och industristruktur.

Mejeridrift och mjölkdistribution. Del 4.

Denna text är citerad ur "Norrköpings Historia 1914-1970".
I det f. d mejeriet i Kimstad startade 1939 Svenska Mjölkprodukter AB (ägt av Axel Wenner-Gren) sin verksamhet. Avsikten med företaget, som senare antog det kortare namnet Semper AB, var att grundlägga en ny exportindustri. Det svenska smöröverskottet skulle exporteras till världsmarknaden i form av mjölkpulver. Ur denna från början obetydliga mjölkpulverfabrikation har utvecklats en mångsidig tillverkning av bl. a. barnmat, bagerihalvfabrikat och näringsmedel för djuruppfödning.

Mamma på 60-talet som serverar sitt barn en av Sempers
första fruktpureèr.

 Företaget - som har tillverkningsenheter även i Norrköping och Götene - blev 1962 hälftenägt av landets producentägda mejeriföreningar, vilka året därpå förvärvade ytterligare en fjärdedel av aktierna. År 1969 övertog dessa föreningar hela aktiestocken. Huvudkontoret ligger, i likhet med vad som gäller för huvuddelen av de jordbrukarägda organisationerna och företagen, i Stockholm.

År 1934 startades - vid Hantverkaregatan - Rockströms fabriker Goa AB för tillverkning av bl. a. aromatiska produkter till bagerier och konditorier m. m. samt fruktkoncentrat till läskedrycksindustrin. Då större lokaler behövdes, flyttade man 1956 till Getå genom att där övertaga den industrilokal - ursprungligen Swartziska kvarnens ovannämnda magasin - som kraftfoder - fabriken Deltafor AB lämnat i samband med avvecklingen i Norrköpingsområdet.

År 1964, då antalet anställda vid Rockströms ökat till 70 personer mot endast 5 under första verksamhetsåret, var det tid för inflyttning i en helt ny fabrik, då på Ingelsta industriområde. Rockströms fabriker köptes 1965 av det Pripps-koncernen tillhöriga Fructus Fabriker AB i Stockholm. Året därpå sålde Fructus dessa fabriker till Semper AB med undantag av den avdelning som tillverkade koncentrat till läskedrycker, vilket flyttade till Fructus anläggning i Stockholm.

Nyheter: Norrköpings bodagar 26-27 mars.

Välkommen till Norrköpings bodagar 26-27 mars i De Geerhallen. Under helgen har du möjlighet att hitta ditt nya boende eller bara kika på vad som är gå gång i Norrköping när det gäller bostäder. Här finns något för alla, oavsett om du är ute efter villa, radhus, bostadsrätt eller hyresrätt, om du vill bygga själv eller flytta in i något färdigt.

Fri entré för alla besökare!
Öppet lördag 26 mars och söndag 27 mars klockan 11.00-16.00.

[Läs hela artikeln] Norrköpings Kommun.

Nyheter: Kvarteret Höken i Kneippen - ett framtida seniorboende.

Norrköpings kommun äger marken vid Kv Höken och Hyresbostäder i Norrköping AB har 

av kommunen fått markanvisning för uppförande av flerbostadshus.  Hyresbostäder har med Brf Kneippen kommit överens om ett samarbete, vilket innebär att föreningen kommer att hyra ett av de tänkta flerbostadshusen av Hyresbostäder och troligtvis upplåts lägenheterna med kooperativ hyresrätt. Övriga lägenheter kommer att upplåtas med hyresrätt. Området omfattar cirka 9 000 kvadratmeter och innehåller en befintlig byggnad vid hörnet Villagatan/Bragegatan, förskolan Hultet. 

Lite fakta om kv. Höken
* Byggrätt för upp till 4 huskroppar i parkmiljö
* Planen är mellan 45 - 50 lägenheter, 3-5 våningshus
* Fokus på energi och klimatssmarta lösningar
* Stor vikt läggs på gestatningar och utemiljö
* Huvudsakligen inriktning på seniorboende (55+)
* Tomten vetter mot Linköpingsvägen, gränsar till "Hultet"
* Det finns en befintlig förskola i anslutning till tomten.

Tidplanen säger: - Detaljplan under 2010 - Byggstart tidigt 2011 - Inflyttning tidigt 2012.

Backspegeln: Industriutveckling och industristruktur.

Mejeridrift och mjölkdistribution. Del 3.

Denna text är citerad ur "Norrköpings Historia 1914-1970".
Sommaren 1938 utbröt en mjölk konflikt i staden, vilket lät mycket tala om sig och som avvecklades våren 1939, först sedan en förlikningskommission tillsatts. Konflikten, som gällde  både mjölkpriset och föreningsrätten, ledde till att en grupp lantbrukare 1939 bildade Norrköpingsortens Mejeriförening, som övertog Anna Anderssons mejerirörelse i staden. denna förening var i gång till 1951 då mejeriet - beläget i kv. Buten på Saltängen - nedlades och leverantörerna övergick till MC. de sista gårdsmejerierna försvann ca 1930.

Gamla mjölkcentralen rivs Repslagaregatan 1961-11-03.

Efterhand koncentrerades all mejeridrift i regionen till centralanläggningen i Norrköping, d.v.s. till det tidigare Audumblamejeriet. Dess läge inne i staden medgav dock ingen utvidgning, vartill kom de växande transport svårigheterna. Åren 1960-1961 uppfördes därför ett nytt mejeri vid Fridhemsvägen strax norr om Himmelstalundsparken, liksom det gamla i första hand avsett att förse Norrköpingsbygden med konsumtionsmjölk, i andra hand stockholmsmarknaden med s.k. regleringsmjölk. Därtill byggdes en avdelning för framställning av torrmjölk. År 1961 hette det därför:

I samband med att nytt mejeri uppförs i Norrköping nedlägges därför mejerierna i Kimstad, Finspång, Söderköping, och Åtvidaberg. Mjölken från de tre förstnämda mejerierna tillföres i sin helhet den nya anläggningen, medan mjölken från Åtvidaberg delas upp på mejerierna i Norrköping och Linköping. det nya mejeriet i Norrköping får ett leverantörantal av ca 2000 och en beräknad invägning av ca 250 000 liter/dag.

Mejeridriften har under de senaste 20 a 30 åren kännetecknats av kraftig centralisering. År 1914 fanns i hela landet ca 1625 mejerier, år 1930 1600 men år 1968 endast 232. I Östergötland har antalet minskat från 113 år 1914 till 88 år 1930, 18 år 1955 och 6 år 1970. Sistnämda år fanns mejerier, förutom i Norrköping, i Linköping, Motala, Vadstena, Kisa och Torpa. Samtliga tillhörde då Mjölkcentralen (MC). Samtidigt med denna centralisering har mjölkuppsamlingsområdena och medelinvägningen ökat; 1914 invägdes per mejeri i Östergötland län i genomsnitt endast två ton per dag, vilken mängd 1970 stigit till ca 33 ton.

Nyheter: Tunnel under Lindökanalen.

En västlig tunnel under Lindö kanal. Det är det bästa alternativet då Norrleden byggs enligt Trafikverket. Alternativet är dyrare än en bro men anses bättre ur många synpunkter.
- Vi har försökt att lyssna och människor har också varit duktiga på att påverka oss. Många har varit med i diskussionerna och framfört synpunkter, säger Jan Johansson på Trafikverket.
Nu slår Trafikverket fast att det är tunnel väst i ett östligt läge som är det aktuella alternativet. Några pengar till Norrleden finns fortfarande inte men Jan Johansson tror att det ska gå att få fram statliga satsningar på projektet.
Tunnel väst är det kortare tunnelalternativet på cirka 1 300 meter. Kostnaden beräknas till omkring 2,3 miljarder kronor, vilket är mer än vad en högbro skulle ha kostat. För närvarande finns ingen statlig finansiering. Norrköpings kommun ska vara med och även vägtullar kommer att finansiera projektet.

[Läs hela artikeln] NT.

Nyheter: Norrköpings folkmängd den 31 december 2010.

Den 31 december 2010 var Norrköpings folkmängd 130 021 personer enligt uttag ur Kommuninvånardata (KID) den 13 januari 2011. Det innebär en ökning av folkmängden med nästan 770 personer under året.
Folkmängdsökningen beror både på ett positivt flyttnetto och ett positivt födelsenetto. Det vill säga det har flyttat fler personer till Norrköping än antalet som flyttat från Norrköping och det har fötts fler barn under perioden än antalet dödsfall som skett.

Uppgifter från KID visar att det under året har 428 fler personer flyttat till Norrköping än antalet som flyttat från kommunen.
Antalet födda under månaderna januari-december av kvinnor folkbokförda i Norrköping var 1 668 enligt KID, det är ett 30-tal fler nyfödda än det var under år 2009. Delar man upp födslarna per månad år 2010, så föddes det flest barn i juli månad.

Backspegeln: Industriutveckling och industristruktur.

Mejeridrift och mjölkdistribution. Del 2.

Denna text är citerad ur "Norrköpings Historia 1914-1970".
År 1915 förbjöd hälsovårdsnämnden i staden direktutminutering av mjölk från gatan med följd att en rad privata mjölkbutiker uppstod och det direkta sambandet mellan producent och försäljning upphörde. Detta medförde i sin tur konsekvenser för mejeridriften. Redan 1871 bildades i Norrköping Östergötlands Mejeri AB. Sannolikt kom ingen verksamhet i gång.

Distributionsbil vid lastbryggan på Mjölkcentralen i Norrköping 1946.

Detsamma torde ha gällt det bolagsägda Norrköpings Mejeri, som redovisas i en mejeriförteckning av 1896. Det första mejeriet inom själva staden med längre verksamhetsperiod var Norrköpings Pasteuriseringsmejeri, först beläget vid Prästgatan, sedan vid Skolgatan (går ej att lokalisera adressen). Det anlades 1908-09 såsom filial till Korsbrinkens Mejeri vid Söderköping. Pasteuriseringsmejeriet var i drift till mitten av 1920-talet, då rörelsen sammanslogs med det några år tidigare startade Södra Mejeriet vid Södra Kyrkogatan (går ej att lokalisera adressen).

För mejeridriften förvärvades 1914 den fastighet vid Repslagaregatan (Prästgatan) som Carl Fredriks Bryggeri haft sedan 1897 och lämnat till följd av sammanslagningen till Norrköpings förenade bryggerier 1912. Audumblabolaget uppgick 1915 i det samma år bildade Landtmännens Mjölkförsäljningsförening u. p. a. - från 1927 kallad Mjölkcentralen, MC - för i första hand Stockholms mjölkförsörjning. MC startade eller övertog efter hand även mejerierna i bl. a. Söderköping, Kuddby, Häradshammar, Kättinge, Ringarum, Valdermarsvik, Kimstad, Hällestad, Finspång och Ålberga. År 1929 övertog MC också det ovannämnda Södra Mejeriet i Norrköping, vilket avvecklades under 1940-talet.

Nyheter: Godsspår nordväst om Norrköping.

Norrköpings kommun planerar för ett nytt godsspår som dras utanför Norrköpings centrala delar. Förbigångsspåret finns upptaget i kommunens översiktsplanering sedan 2002 och nu prövas inom ramen för en förstudie om ett genomförande är möjligt och i så fall var spåret ska dras. Under hösten 2009 gav stadsplaneringsnämnden stadsbyggnadskontoret i uppdrag att ta fram en förstudie och man har arbetat vidare med två korridorer – UA Bråvalla och UA E4. 

Samråd 17 jan - 1 mars
Nu pågår samråd kring de nya korridorerna. Under samrådet vill kommunen dels informera om pågående planering men också ta emot synpunkter och information av värde för förstudien.
Ett öppet samrådsmöte arrangeras tisdagen den 25 januari kl 17.30 – 19.00 i Inre foajén, Förvaltningshuset Rosen på Trädgårdsgatan 21. Då informerar kommunen om pågående arbete och de föreslagna dragningarna. Möjlighet finns då för alla intresserade att delta, ställa frågor och delge sina synpunkter. Förstudien ställs ut i Rosens reception under hela samrådstiden.

[Läs hela artikeln] Norrköpings Kommun.

Nyheter: Nya bostäder vid Strömsparken.

På den lilla parkeringsplatsen vid Strömsparken finns planer på att bygga ett nytt bostadshus med lokaler i bottenvåningen. Nu har du möjlighet att tycka till om planerna. Samrådstiden pågår till och med 17 februari 2011.

Huset inrymmer ca 35 lägenheter i 6 våningar. På taket finns möjlighet att bygga till exempel en samlingslokal. Taket utnyttjas också som en gemensam yta och terrass för de boende. Bakom byggplanerna står Hyresbostäder.

[Läs hela artikeln] Norrköping Kommun.

Memory: "Jag ser det snöar".

Det pratas snömängder hit och köldgrader dit, hittade ett fotografi från 1871 på ett lamslaget Norrköping, hela innerstaden var totalt insnöad och man talade om ett belägringstillstånd, från NT Stolta Stad. Det får mig att minnas en del vintrar under 70-talet när man växte upp i Hageby. Man jublade på morgonen den dagen skolgången var inställd pga den stora snömängden som kommit under natten. Har för mig att det bara förekom en enda gång att skolan stängde sina portar pga av snö.
De långa gula Cat- vägskraporna fick förorts-husen att vibrera när de stötte i asfalten här och där medan de körde Hagebygatan fram och tillbaka och skyfflade undan snön med sina stora skrapor.

Murare, Formare, Snickare och gud vet vad de alla hade för namn, de gator som löpte ut från Hagebygatan, men de var alla på fyllda av vitt - likt bomullsrök på pepparkashus -  från himmelen så långt man kunde se.

Snacka om snödrivor, Drottninggatan 3 dec 1871 och snön ligger meterhög.
Till vänster Hörsalsparken och till höger ligger idag varuhuset Domino. 

Bilarna syntes inte längre där de stod uppradade längs gatan. Det påminde om små inuit samhällen fulla av igloos på långa rader. Plogfordonen gjorde det inte bättre, de fyllde på med mera snö och stängde in bilarna helt, när de gjorde gatorna mer framkomliga. Jag minns de höga vallarna som om de vore stora inlandsisar, vilket nu lång tid efteråt säkert berodde på att man var
liten till både kropp och själ. 
Många ungar från gårdarna omkring byggde stora isgrottor, likt katedraler, inne i de stora snöhögarna som skrapades ihop och med ljuslyktor som interiör. Det byggdes frenetiskt på de flesta gårdarna som fanns runt om i Hageby, det var som en tävling och vi gick runt och tittade på alla skapelserna. Ibland när lastbilarna hade fraktat bort de stora snösamlingarna så fick man ta till andra metoder. Själva så byggde vi snökojer upp på berget bakom "Falukorven" genom att rulla ihop stora snöbollar så att de växte och sedan sätta ihop dem tätt likt pyramidstenar, därefter kunde man börja gräva ut rummet med små spadar. Det gick bra att rulla fram stora snöbollar om det hade varit mild-väder ett par dagar eftersom snön blev som klister och gräset under kom oftast fram. Det blev många händer och fötter samt stönade som fick fram bollen de sista metrarna till sin plats. Lovikavantarna var notoriskt blöta.
På den tiden hade man en helt andra tankar om det frusna vattnet som kom ifrån himmelen och vad man kunde göra med det, än vad man har idag.

Backspegeln: Industriutveckling och industristruktur.

Mejeridrift och mjölkdistribution. Del 1.

Denna text är citerad ur "Norrköpings Historia 1914-1970".
Under 1860- och 1870-talen växte framför allt s.k herrgårdsmejerier upp från vilka "pytsåkare" (nedsättande benämning på jordbrukare som icke anslutit sig till en mejeriorganisation, utan sålde mjölken direkt till konsumenterna) körde in mjölken till städernas affärer eller direkt till hemmen. Uppköps- och andelsmejerier kom först senare. En förteckning av 1892 räknar upp elva herrgårdsmejerier runt Norrköping nämligen Björnsnäs, Borg, Herstaberg, Klinga, Lindö, Näs, Rafsnäs Ringstad, Svensksund, Svärtinge och Uttersberg. År 1913 hade de minskat till sex nämligen Björnsnäs, Herstaberg, Hult, Kolstad, Leonardsberg och Uttersberg.

Mjölkning omkring 1950 i Söderköpinstrakten.

Gustaf Ringborg (Gustaf Ringborg (18450622-19190708), disponent vid Holmens Bruk, godsägare, Herstaberg,), om Herstaberg och underlydande gårdar 1914.

"Dag efter dag ser jag i Norrköping enbetsskjutsar från landet med mjölk till försäljning. Och oftast ser jag utom mjölkkusken 2,3 a 4 småpojkar på vagnen att springa upp i hushållen med dagens mjölkportion. Denna talrika personal på en enbetsvagn gav mig ofta anledning räkna mjölkflaskorna på vagnen för att göra ett överslag, hur det kan bära sig sälja mjölken på detta sättet. Allt som allt har jag på så sätt beräknat 2- högst 300 liter mjölk. Medeltal 250 liter torde rättast uttrycka vad ett vanligt mjölkbud har med sig. Antages hela denna kvantitet säljes efter 13 öre litern är lasset värt kr 32:50. Härifrån avgår då vanligen 3 proc. mätningsförlust kr. 0:98, köstnad för karl och häst kr. 2:50, slitning av selar, åkdon, ränta och förlust å hästvärdet etc. kr. 0:20, hjälp vid kringbäring av mjölken kr. 0:50, förlust på kunder 1 proc., kr. 0:32; summa kr. 4:50. Netto 11 1/5 öre pr liter gör c:a kr. 28:-, vilket gården sålunda får för sin mjölk i behållning. Men oftast lämnar nog mjölkförsäljningen väsentligt lägre netto.
Gustaf Ringborg, om Herstaberg och underlydande gårdar 1914."

Ringborg, som åren 1872-1886 var disponent vid Holmens Bruk, pläderade bl.a. för inrättandet av större gårdsmejerier och för en organiseraed handel med pasteuriserad mjölk samt för ökad mekanisering och andra effektiverande och arbetskraftsbesparande åtgärder inom jordbruket. Han citerade, tydligen med kraftigt instämmande ett uttalande vintern 1909-10 inför Nationalekonomiska föreningen i Stockholm av dåvarande disponenten vid Stora Kopparberg Erik Johan Ljungberg, att det för en effektiv skötsel av landets jordbruk skule behövas endast 225 000 man mot dåtidens nära 1,5 milj. Denna framtidsbedömning, gjord för snart 70 år sedan, stämmer väl med 1970 års faktiska antal om ca 300 000 och det fram till 1980 beräknade antalet om 130 000 a 160 000 personer.

Backspegeln: Industriutveckling och industristruktur.

Choklad och marmeladtillverkning.

Denna text är citerad ur "Norrköpings Historia 1914-1970".
Under senare delen av 1800-talet började, såsom en del av industrialiseringen och den allmänna välståndsutvecklingen, en sötvaruindustri växa fram. Härvid leder - liksom när det gällde en rad andra nyheter vid denna tid - fabrikationen och marknadsföringen i Sverige sitt ursprung till danska förebilder och företag. Sveriges första och egentliga chokladfabrik var en i Malmö 1873 startad filial till Brodrene Cloetta i Köpenhamn, vilka i sin tur fört med sig tillverkningsidèn från chokladlandet Schweiz. Redan dessförinnan hade danska karamellkokare slagit sig ned i Sverige.

Nissens Chokladfabrik i Kneippen, som den såg ut en gång i tiden. 

År 1908 förlades till Borgs villastad Nissens Manufacturing, vilket företag startats 1862 i Stockholm av en dansk karamellkokare, Carsten Nissen. År 1947, då firmanamnet ändrades till AB Nissens Chokladfabrik, köptes företaget av Svenska Chokladfabriken AB (Cloetta) i Ljungsbro, dit också rörelsen flyttades 1964.
Redan 1901 hade Cloettafabriken (startad 1892 i Råby under namnet Chokladfabriken AB Motala samt 1900-1908 ägd av Brodrene Cloetta i Malmö) med sig införlivat Choklad & Konfekt AB Munken, som grundats 1897 i Norrköping i kvarteret med samma namn.

År 1887 startades i Norrköping Svenska Marmelad AB vartill AB Svea Choklad - firmanamnet sedan 1920 - är en direkt fortsättning. Tillverkningen var i början förlagd till hyrda lokaler vid Slottsgatan men flyttades senare till egna lokaler vid Stortorget för att slutligen, 1927, flyttas till för ändamålet uppförd egen fastighet vid Tullhusgatan. Dessförinnan hade man övervägt att etablera sig i den fabriksbyggnad (vid Knäppingsborgs- och Gamla Rådstugugatan) som blivit ledig, när Gripens sockerbruk avvecklades 1913. Företaget, som 1973 sysselsatte ca 130 personer, ägs sedan 1950 av AB ICA-industrier. Fabrikens marknadsandel i Sverige är ungefär fem procent.

Nyheter: Nu tar planerna för Saltängen fart!

Nu har stadsplaneringsnämnden fattat beslut om att påbörja planarbetet för stadsomvandling i den inre delen av hamnen på Saltängen. Med förebilder som Hammarby sjöstad, Västra hamnen i Malmö, Akkers brygge i Oslo kan nu Norrköping få sin egen hamnstad.
Målet är att Saltängen ska bli ett attraktivt område med en stadsmässig karaktär med en blandning av bostäder och verksamheter.
Innan bygget kan sätta igång återstår flera år av planering. Bland annat behöver det byggas en ny kaj längre ut mot Bråviken dit de hamnanknutna verksamheterna som finns på Saltängen idag skulle kunna flytta. Tidigast omkring 2015-2020 kan det bli aktuellt för de första delarna av Saltängen att bebyggas.

[Läs hela artikeln] Norrköpings kommun.