Mejeridrift och mjölkdistribution. Del 1.
Denna text är citerad ur "Norrköpings Historia 1914-1970".
Under 1860- och 1870-talen växte framför allt s.k herrgårdsmejerier upp från vilka "pytsåkare" (nedsättande benämning på jordbrukare som icke anslutit sig till en mejeriorganisation, utan sålde mjölken direkt till konsumenterna) körde in mjölken till städernas affärer eller direkt till hemmen. Uppköps- och andelsmejerier kom först senare. En förteckning av 1892 räknar upp elva herrgårdsmejerier runt Norrköping nämligen Björnsnäs, Borg, Herstaberg, Klinga, Lindö, Näs, Rafsnäs Ringstad, Svensksund, Svärtinge och Uttersberg. År 1913 hade de minskat till sex nämligen Björnsnäs, Herstaberg, Hult, Kolstad, Leonardsberg och Uttersberg.
Gustaf Ringborg (Gustaf Ringborg (18450622-19190708), disponent vid Holmens Bruk, godsägare, Herstaberg,), om Herstaberg och underlydande gårdar 1914.
"Dag efter dag ser jag i Norrköping enbetsskjutsar från landet med mjölk till försäljning. Och oftast ser jag utom mjölkkusken 2,3 a 4 småpojkar på vagnen att springa upp i hushållen med dagens mjölkportion. Denna talrika personal på en enbetsvagn gav mig ofta anledning räkna mjölkflaskorna på vagnen för att göra ett överslag, hur det kan bära sig sälja mjölken på detta sättet. Allt som allt har jag på så sätt beräknat 2- högst 300 liter mjölk. Medeltal 250 liter torde rättast uttrycka vad ett vanligt mjölkbud har med sig. Antages hela denna kvantitet säljes efter 13 öre litern är lasset värt kr 32:50. Härifrån avgår då vanligen 3 proc. mätningsförlust kr. 0:98, köstnad för karl och häst kr. 2:50, slitning av selar, åkdon, ränta och förlust å hästvärdet etc. kr. 0:20, hjälp vid kringbäring av mjölken kr. 0:50, förlust på kunder 1 proc., kr. 0:32; summa kr. 4:50. Netto 11 1/5 öre pr liter gör c:a kr. 28:-, vilket gården sålunda får för sin mjölk i behållning. Men oftast lämnar nog mjölkförsäljningen väsentligt lägre netto.
Gustaf Ringborg, om Herstaberg och underlydande gårdar 1914."
Ringborg, som åren 1872-1886 var disponent vid Holmens Bruk, pläderade bl.a. för inrättandet av större gårdsmejerier och för en organiseraed handel med pasteuriserad mjölk samt för ökad mekanisering och andra effektiverande och arbetskraftsbesparande åtgärder inom jordbruket. Han citerade, tydligen med kraftigt instämmande ett uttalande vintern 1909-10 inför Nationalekonomiska föreningen i Stockholm av dåvarande disponenten vid Stora Kopparberg Erik Johan Ljungberg, att det för en effektiv skötsel av landets jordbruk skule behövas endast 225 000 man mot dåtidens nära 1,5 milj. Denna framtidsbedömning, gjord för snart 70 år sedan, stämmer väl med 1970 års faktiska antal om ca 300 000 och det fram till 1980 beräknade antalet om 130 000 a 160 000 personer.
Denna text är citerad ur "Norrköpings Historia 1914-1970".
Under 1860- och 1870-talen växte framför allt s.k herrgårdsmejerier upp från vilka "pytsåkare" (nedsättande benämning på jordbrukare som icke anslutit sig till en mejeriorganisation, utan sålde mjölken direkt till konsumenterna) körde in mjölken till städernas affärer eller direkt till hemmen. Uppköps- och andelsmejerier kom först senare. En förteckning av 1892 räknar upp elva herrgårdsmejerier runt Norrköping nämligen Björnsnäs, Borg, Herstaberg, Klinga, Lindö, Näs, Rafsnäs Ringstad, Svensksund, Svärtinge och Uttersberg. År 1913 hade de minskat till sex nämligen Björnsnäs, Herstaberg, Hult, Kolstad, Leonardsberg och Uttersberg.
 |
| Mjölkning omkring 1950 i Söderköpinstrakten. |
"Dag efter dag ser jag i Norrköping enbetsskjutsar från landet med mjölk till försäljning. Och oftast ser jag utom mjölkkusken 2,3 a 4 småpojkar på vagnen att springa upp i hushållen med dagens mjölkportion. Denna talrika personal på en enbetsvagn gav mig ofta anledning räkna mjölkflaskorna på vagnen för att göra ett överslag, hur det kan bära sig sälja mjölken på detta sättet. Allt som allt har jag på så sätt beräknat 2- högst 300 liter mjölk. Medeltal 250 liter torde rättast uttrycka vad ett vanligt mjölkbud har med sig. Antages hela denna kvantitet säljes efter 13 öre litern är lasset värt kr 32:50. Härifrån avgår då vanligen 3 proc. mätningsförlust kr. 0:98, köstnad för karl och häst kr. 2:50, slitning av selar, åkdon, ränta och förlust å hästvärdet etc. kr. 0:20, hjälp vid kringbäring av mjölken kr. 0:50, förlust på kunder 1 proc., kr. 0:32; summa kr. 4:50. Netto 11 1/5 öre pr liter gör c:a kr. 28:-, vilket gården sålunda får för sin mjölk i behållning. Men oftast lämnar nog mjölkförsäljningen väsentligt lägre netto.
Gustaf Ringborg, om Herstaberg och underlydande gårdar 1914."
Ringborg, som åren 1872-1886 var disponent vid Holmens Bruk, pläderade bl.a. för inrättandet av större gårdsmejerier och för en organiseraed handel med pasteuriserad mjölk samt för ökad mekanisering och andra effektiverande och arbetskraftsbesparande åtgärder inom jordbruket. Han citerade, tydligen med kraftigt instämmande ett uttalande vintern 1909-10 inför Nationalekonomiska föreningen i Stockholm av dåvarande disponenten vid Stora Kopparberg Erik Johan Ljungberg, att det för en effektiv skötsel av landets jordbruk skule behövas endast 225 000 man mot dåtidens nära 1,5 milj. Denna framtidsbedömning, gjord för snart 70 år sedan, stämmer väl med 1970 års faktiska antal om ca 300 000 och det fram till 1980 beräknade antalet om 130 000 a 160 000 personer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar