Promenad genom staden en vårkväll i maj. Vi slingrade oss fram från bänk till gångstig och vidare till cykelbana men blev stillastående en stund på soliga platser innan slutmålet. Plötsligt fick vi syn på den, när vi kom från söderhåll, Vasaparken, "en oas mitt i stan", "cykla igenom parken" eller aktivitetsparken som det står så fint på kommunens hemsida. Vart parken egentligen börjar när man kommer söderifrån Hageby är lite oklart.
Omgjord till viss del på ålderns höst så testades den nu på allvar, skarpt läge. Denna gröna oas som blev klar året 1949 och där man som väldigt ung levde rövare i träskeppet Albertina och körde diverse fyrhjuliga fordon från utlånings huset runt bassängen och ibland i.
En park som vi alla säkert har många olika minnen från. En park som hållit både tivoli, karneval, musikscener, cirkus, politiska möten och tekniska nollningar i sina armar. Den gamla scenen står ännu kvar som ett eko från förr, vid den sk "nya labyrinten", som uppfördes för ett par år sedan. Denna kväll sjöd det av aktivitet på alla håll och kanter. Den sk "thaihörnan" i sydöstlig riktning var nästan full, den nya lekparken norr om testades av de ännu inte färdigväxta, västerut mot cykelbanan in mot city studsade bollar över och i nät av sparkande och springande. På den stora grässlätten upp mot Hagebygatan och museet var det fullt med utsträckta diskuterande grupper, utplacerade med strategiska avstånd från varandra.
Gångstigen bredvid Immanuelkyrkans byggnad hyste en mobil kiosk som hjälpte de sötsugna och hungriga. Precis så här ska en park användas, tänkte jag, medan jag satt på en bänk och samtidigt funderade på varför jag inte tog med mig min frisbee.
 |
| Midsommarfest i Vasaparken 1951. |
En park som vi alla säkert har många olika minnen från. En park som hållit både tivoli, karneval, musikscener, cirkus, politiska möten och tekniska nollningar i sina armar. Den gamla scenen står ännu kvar som ett eko från förr, vid den sk "nya labyrinten", som uppfördes för ett par år sedan. Denna kväll sjöd det av aktivitet på alla håll och kanter. Den sk "thaihörnan" i sydöstlig riktning var nästan full, den nya lekparken norr om testades av de ännu inte färdigväxta, västerut mot cykelbanan in mot city studsade bollar över och i nät av sparkande och springande. På den stora grässlätten upp mot Hagebygatan och museet var det fullt med utsträckta diskuterande grupper, utplacerade med strategiska avstånd från varandra.
Gångstigen bredvid Immanuelkyrkans byggnad hyste en mobil kiosk som hjälpte de sötsugna och hungriga. Precis så här ska en park användas, tänkte jag, medan jag satt på en bänk och samtidigt funderade på varför jag inte tog med mig min frisbee.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar