Nyheter: Nya idéer för Strömsholmen.

När Ståhls nu backat ur sina restaurangplaner för Strömsholmen är kommunen än en gång tillbaka till ruta ett. Men nu sätter moderaterna ny fart på diskussionen om holmens framtid. Med förslag om att tre punkthus byggs här, samtidigt som stora ytor för allmänheten lämnas kvar.
Utöver den gemensamma motion, som igår måndag avlämnades i kommunfullmäktige, har Gunnar Bredin och Robert Tenselius (M) också arbetat fram ett helt program för Strömsholmen - där idag så gott som allt utom Roddklubben ligger för fäfot.

Strömsholmen under sina glans dagar, det var mycket länge sedan.

Konkret föreslås att förutsättningarna för bostadsbygge ska utredas. Sådant ingår inte i gällande detaljplan från 1874 (!) - och heller inte i den nya detaljplan, som nu tas fram för ett större område Strömmen runt. De båda moderaterna föreslår därför, att Strömsholmen lyfts ur den processen.
Innan motionen ens har behandlats i fullmäktige - det kan ske först vid nästa möte - visar det sig finnas gott gehör för den här idén.
Att ta vara på Stadsplaneringsnämndens ordförande Mattias Stenberg (MP) betecknar M-förslagen som "jätteintressanta". Det är mycket väl genomarbetat, och bra idéer ska man ta vara på. Jag har nu också föreslagit nämnden, att Strömsholmen ska lyftas ur arbetet med detaljplanen. Clas Rydgren (S) hör av sig och säger, att han själv tagit upp just den här frågan i stadsplaneringsnämnden. - Jag hade tänkt skriva en insändare om det. Men moderaterna hann visst före...
Manegen tycks således krattad (jodå, även cirkusar har hållit till här) för boende på Strömsholmen. Som väl var uppe senast, när Jan-Olof Johnson som kommunalråd i slutet av 1990-talet ventilerade idéer om såväl höghus som kasino på den lilla ön.
Bredin/Tenselius betecknar Strömsholmen som "en oslipad diamant mitt i centrala Norrköping". De konstaterar att försöken att enbart satsa på restaurang inte lett någon vart. I stället bör nu Strömsholmen utvecklas till en oas med park och attraktivt boende - med publika bottenvåningar, där restaurang och kafé gärna kan få etablera sig.

Motionärerna tänker sig tre hus i kanske fyra-fem våningar, och delvis placerade på pelare över Strömmen. Då sparas ju också mark för publika ändamål. En viss byggnadshöjd krävs för att ge ekonomi i exploateringen. Bryggor bör det vara runt husen, enligt mönster från Järla sjö i Nacka. Med Strömsholmen bebodd kommer folk också att våga ha sina båtar förtöjda i den lilla kanalen mot Fleminggatan.

De boende bör kunna få sina behov av privat utemiljö löst med balkonger och terrasser, kanske även uteplatser på taken. All mark utöver den som upptas av huskropparna samt av Roddklubben bör betraktas som allmän platsmark. En relativt stor del av denna bör då vara grönytor och park.
- Jag bor själv alldeles i närheten, på Skepparegatan. Man kan se, hur folk idag sitter och grillar på Strömsholmen, och hur de spelar kubb där. Sådant måste man också kunna få fortsätta med, säger Robert Tenselius.

Strömsholmen har ju utretts på både längden och tvären. Allmänheten kom med förslag i samband med en tävling under 2002 och 2003, ett gestaltningsprogram har tagits fram, detaljplan är på gång.
Men trots allt detta är summan av det hela än så länge, att ingenting har hänt.
En förutsättning för att något alls ska kunna bli av är att bron från Saltängensidan omsider blir verklighet. Där ska kommunen nästa månad ska gå ut med upphandling.

Strömsholmen uppstod ur muddermassorna, som mot 1700-talets slut tömdes på platsen. Ursprungliga namnet Bykholmen byttes kring mitten av 1880-talet mot bättre klingande Strömsholmen, varefter nöjeslivet kunde ta fart - med servering och musikpaviljong.
År 1906 byggdes den restaurang, som brann ner 1939. Först 1964 kom en ny, och den fanns kvar fram till slutet av 1990-talet.

Sedan dess har en död hand vilat över gamla Strömsholmen. Få se nu, om de här idéerna kan sätta fart på skeendet. Jan Nordström

Källa: Folkbladet.