Memory: Kungsgatan.

"Raggen" gick på "Kingsroad" i helgen och visst var man där och sneglade lite mellan burnouter, cruising o 50-tals musik. Men i år blev det tyvärr ingen bilutställning på Himmelstalundsfältet som faktiskt kan vara rätt så praktiskt om man vill fotografera bilar. Det var år 2006 som det hela började med cruising på Kungsgatan om jag inte minns helt fel. Visst är det härligt med lite drag i stan, vem minns inte Power Meet -83 i Norrköping. Det var som ett slagfält i stan, bilar, rock`n`roll och däckrök så långt man kunde se, framför allt i Södra promenaden.

Kungsgatan med Tabernaklet 1952, riktning norrut. Östgötabild.

Jag minns att de vände vid Norrtulls rondellen precis som Motorgårdens cruising gjorde i helgen. Själva meetingen hölls uppe vid Himmelstalundsfältet men där upp var aldrig jag eftersom vi åkte runt på stan i en Jaguar V12 som en polare hade. Kungsgatan eller rättare sagt den "gamla Kungsgatan" fick jag bara en glimt av innan den breddades och blev oigenkännbar. Vi grabbar från förorten for runt i de gamla rivningskåkarna under 70-talet men själva atmosfären av Kungsgatan som gammal affärsgata insöp jag aldrig. Drottninggatan hade sedan länge tagit över som den dominerande affärsgatan i stan. Norra delen av Kungsgatan ner mot Norrtull var ganska så smal och kantades av byggnader som jag själv sedan var med att ersätta.

Tabernaklet, som invigdes 18 dec 1887, vid hörnet Vattengatan, Kungsgatan minns jag mycket väl innan det blev parkeringsplats. En bit av Kv. Bladet ut mot Kungsgatan jämnades med marken för att få plats med ny bebyggelse och därmed försvann Baptisternas Tabernakel för alltid. Året var 1982-83 och jag arbetade på LE.Lundberg som murare och vi parkerade våra bilar på ödetomten så vi fick gångavstånd till andra sidan gatan där vi uppförde Kv Gördeln.
Där hade vi tillfälliga omklädningsrum och matsal i en gammal byggnad längs med Kungsgatan när Gördeln 1 uppfördes ner mot Tunnbindaregatan.

Kungsgatan och Kv Gördeln till vänster. Huset vi satt i när Gördeln byggdes
var det i mitten efter Herrkonfektions affären, om jag minns rätt.

Det hade legat någon form av affär i bottenvåningen och på övervåningen där vi satt var en stor lokal med högt i tak, kanske någon form av lagerutrymme. Bredvid huset stor några enstaka byggnader kvar efter grävskopornas framfart, bl.a. i hörnet ut mot Vattengatan, Kungsgatan. Där slet man något år och såg till att fasaden utåt blev vacker och vädertålig.
I närheten låg också City Video som fanns bredvid Citygaraget på Vattengatan där vi brukade hyra filmer. Det var en väldigt liten lokal för den verksamheten när jag nu tänker efter. Det innersta rummet hyste även en del barnförbjudet har jag för mig.

Kungsgatan av idag (norra delen) är mer som en Aveny med sin bredd och den kan väl i framtiden bli riktig trevlig om grönskan får finnas kvar samt uteserveringarna.
Varför inte ta tillbaka den spårbundna trafiken igen (Ringlinjen som lades ner 1958) en ringlinje så man kan ta sig från bl.a. Universitetsområdet till Centralstationen och sedan vidare till centrum och tillbaka till Kungsgatan.
Ringlinjen.
"På 1920-talet infördes linjenummer. Linje 1 (Ringlinjen) trafikerade sträckan Östra Station-Östra Promenaden-Trädgårdsgatan-Drottninggatan-Norra Promenaden-Kungsgatan-Nygatan-Östra Station."

Nyheter: Trappstegsboende i Kv. Gränden.

Första spadtaget för nya trappstegsboendet Gränden har grävts.
Hamnbrohemmets Anders Lindmark, socialnämndens ordförande Li Teske och Kjell Johnsson, enhetschef vid socialkontoret i Norrköpings kommun, tog gemensamt det första spadtaget till Gränden.

Nu är första spadtaget för nya trappstegsboendet Gränden grävt. På måndagen satte socialnämndens ordförande Li Teske spaden i jorden på tomten på Trädgårdsgatan.
– Äntligen, utbrast Li Teske.
Norrköpings kommun har länge....

[Läs hela artikeln]

Backspegeln: 1930 - 1970 Innerstaden. Del 3.

Denna text är citerad ur "Norrköpings Historia 1914-1970".

Ett bestämmande av trafikens vägar genom staden måste förgå planeringen av bebyggelse. Inom stadskärnan förutsatte beredningen, "att en betydande om- och nybyggnadsverksamhet kommer att äga rum i samband med breddningen av vissa huvudgator och med kvarterssaneringen". År 1931 hade en ny byggnadslag utkommit, vilken bl.a. påbjöd, att varje kvarter skulle utgöra en suverän enhet.
En stadsplan uppgjordes alltså samtidigt för minst ett kvarter, och då en tomtägare ville riva och bygga nytt, måste det ske efter den fastställda planen.
(Den förut gällande självsaneringsprincipen tog ingen hänsyn till helhetsplaneringen.)

Kv Höveln ger ett gott exempel på den splittrade bebyggelsen i Norrköpings innerstad vid 1900-talets mitt. Detta kvarter har under 1960-talet helt nybebyggds. Grannkvarteret nybebyggdes under 1970-talet. Foto 1956.

Här kan man se vart bilden är tagen.

Kvarterssaneringen gick ut på att ersätta den hopgyttrade bebyggelsen i kvarteren med breda, kringbyggda längor.

Många förslag till förnyelse av kvarteren enligt dessa principer uppgjordes inom stadsarkitektkontoret. (T.ex. för kv Höveln, Enväldet, Äpplet, Bakugnen, Danzig, Järnstången, Karbinen, Pokalen, Tulpan, Spinnrocken.)
Från 1930- och långt in på 1950-talet ombyggdes sålunda kvarteren efter ett uppgjort program, men eftersom kvarteren innehöll flera tomter med i regel olika ägare, blev resultatet en långsam, punktvis fortskridande förnyelse.
Varje tomtägare byggde enligt byggnadsbestämmelserna, men i övrigt efter sitt eget huvud, vilket fick till följd den välbekanta splittrade kvartersbebyggelsen, med olika höjdskala och olika arkitektonisk gestaltning.

Diary: Augustifesten - Karnevalen.

Augustifesten är över för denna gång i Norrköping, den varade 18-21 Augusti. Den första Augustifesten hölls 2003 efter att karnevalen dominerat länge och funnits varje år sedan 1984 då staden firade 600 års jubileum. Karnevalen hade fått mycket kritik och den var mer eller mindre söndertjatad efter så många år. Kritiken var riktad mot bla dåligt lokalt engagemang, för dyra inhyrda dansgrupper och en alldeles för utbredd fylla. Under 1980- och 1990-talet arrangerade Norrköping under flera år de troligtvis publikmässigt hittills största svenska utomhuskarnevalerna.

Dansare från Karnevalen 2002.

Augusit festen kom istället och med den marknaden som i år bidrog med ca 200 knallar och som vanligt  fanns de på plats fredag, lördag.
Försäljnings stånden duggade tätt längs med Gamla Rådstugugatan och var tionde meter så kopierade stånden sig själva och varorna som knallarna försökte sälja. Upprepningen var uppenbar när man siksackat sig ett par gånger upp o ned för Rådstugugatan. Egentligen behövs inte mer än fyra fem stycken försäljningsstånd, så har man sett allt . Men visst är det fascinerande att slingra sig fram bland barnvagnar, skrikande ungar, arga föräldrar, stillastående pensionärer, festande ungdomar, medelålders påfyllda män, ja helt enkelt människor. Själv så tittade jag knappast på vad som fanns att erbjuda på marknaden, jag tittade på människor.

Men visst saknar man karnevalen lite. Nu har tiden gått och man kanske borde återuppta den gamla traditionen men förankra den mer lokalt. De karnevaler jag själv sett genom åren så minns jag fortfarande de allra första bäst.
Vi klädde oftast ut oss och for omkring överallt som vandringsmyror och ingen kunde stoppa oss. Tivolit stod i Wasaparken och karnevalståget gick Drottninggatan upp eller ner, färdväg och riktning har ändrats genom åren.

Programblad från Karnevalen 2002.

Man stod helt paralyserad den första gången man såg de brasilianska skönheterna, som rörde sina smidiga kroppar genom samba-dansen i Augustikvällen. Halvnakna gungande de sina bakdelar i takt medan de med långsamma steg tog sig Drottninggatan upp eller ned.
Tomas Gylling på ett lastbilsflak fullt med samba dansande varelser med gigantiska högtalare som dånade ut rytmerna, avslutade alltid tåget. Bakom fyllde dansande Norrköpingsbor i trans på.
Musiken ekade längs med husväggarna och studsade mot ölglasen på uteserveringarna. Festen var inte över förrän framåt morgontimmarna och Drottninggatan bar vinterskrud när allt var över, som om den första snön redan hade anlänt.

Nyheter: Hyresbostäder vill bygga vid Himmelstalund.

Utgrävningarna igång i Himmelstalund.
Under måndagen sätter grävmaskinerna skopan i marken vid Södra Himmelstalund. Hyresbostäder planerar att bygga nya bostäder, men först måste de arkeologiska värdena kartläggas.
I trakten kring Motala ström finns över 1500....

[Läs hela artikeln] NT.

Nyheter: Bild på Paviljongen i Vrinnevi.

Försvunnen servering i Vrinnevi återfunnen.
Så här skrev Stig bl a: "Uppe i skogen vid änden på en smal väg låg en inbjudande paviljong i skogsområdets nordvästra del. Paviljongen hade också en veranda utmed ett par väggar. Det här var tiden före löpslingorna och innan de blev belysta. Paviljongen blev snart ett populärt utflyktsmål. Motion fick man på vägen ditut."
Men någon bild på den gamla paviljongen kunde inte återfinnas i tidningens arkiv, så vi efterlyste en.
Vi tackar Hans Axén för tipset som ledde till hembygdsvännen Lennart Enstedt i Hageby, som hade bilden till låns från hembygdsföreningen Vilbergens vänner.
Vad bilden visar är alltså det som.....

[Läs hela artikeln] Folkbladet.

Nyheter: Dyrt att bygga.

Dyrt att bygga bostäder i Norrköping.
I Norrköping verkar produktionskostnaden för att bygga bostadshus vara högre än i andra svenska städer av jämförbar storlek. I alla fall enligt Lars-Erik Hjortstig, byggchef på HSB Östra Östergötland.
- Det känns som att produktionskostnaden ligger avsevärt högre i Norrköping än i städer som Västerås, Örebro och Uppsala, hävdar han.....
[Läs hela artikeln]

Backspegeln: 1930 - 1970 Innerstaden. Del 2.

Denna text är citerad ur "Norrköpings Historia 1914-1970".

Till genomfartsled genom den inre staden skulle i nord-sydlig riktning Kungsgatan tjäna liksom förut, men breddad till 21, helst 24 meter. Drottninggatans fortbestånd såsom huvudtrafikled blev föremål för många spekulationer. Generalplaneberedningen bestämde sig i stället för att den till 18 meter breddade Gamla Rådstugugatan, skulle bli Drottninggatans ersättare med ny bro över strömmen för spårvägs- och övrig trafik. Både Söderköpingsvägen (senare Hagebygatan) och Gamla Övägen skulle lotsas in där.

Gamla Rådstugegatan, Hörsalen i bakgrunden. Här är bilden tagen.

I öst-västlig riktning skulle den 18 meter breda Trädgårdsgatan, via ny bro över strömmen, ledas över till Bredgatan.
Repslagaregatan med Lindövägen såsom förlängning österut utgjorde den andra öst-västliga genomfartsleden med fortsättning över Gamla Torget, Gamlabron, en breddad Västgötegata till Samtalstorget (senare Skvallertorget).

Den traditionella genomfartsgatan, Västra St persgatan (senare St Persgatan), ansåg beredningen borde få sin trafik hänvisad till Västra (senare Södra) Promenaden. Bilarna och cyklarna beräknades finnas på samtliga gator, överallt, rullande eller parkerade.För parkering ansågs gator och torg fullt tillräckliga.

Drottninggatan, Västra St Persgatan 1930. Här är bilden tagen.

"I själva stadskärnan är det emellertid möjligt eller till och med sannolikt, att svårigheter komma att uppstå. Därför måste man tillse, att tiden för fordonens parkering hålles inom rimliga gränser."
Beträffande Drottninggatans bredd hade man inhämtat butiksägarnas åsikt. Dessa ansåg inte "en förhållandevis ringa gatubredd som en nackdel, utan snarare som en fördel under förutsättning, att gångtrafiken kan komma fram någorlunda ostörd".
Gångtrafik talas eljest inte mycket om, eftersom trängsel bilar-gångtrafikanter 1942 ännu inte hunnit bli ett problem.

Nyheter: Det byggs i Norrköping.

Nya bostadsrätter byggs och planeras.
Det både byggs och planeras för nya bostadsrätter i centrala Norrköping. Men vissa projekt har fått ritas om. Det blev antingen för stora och för dyra eller för svåra att sälja.
Att bygga bostäder är dyrt och de flesta aktörer vill ha närmare 70 procent av planerade lägenheter sålda innan man börjar att bygga.

För det stora bostadsprojektet Vasastan på Ljurafältet gick det trögt i försäljningen av bostadsrätterna. De blev för stora och därmed för dyra.
- Vi har tagit fram en ny ekonomisk plan, som innebär att vi gjort lägenheterna mindre, säger Hans Lundin, vd för Riksbyggen till NT.
Totalt rör det sig om 250 nya bostadsrätter i ett samarbete mellan Riksbyggen och HSB Östra Östergötland, uppdelad i etapper.

Den tidigare textilfabriken Törnell och Ringström i kvarteret Kroken längs Garvaregatan är samtidigt ombyggd till ett av Norrköpings mer exklusiva boenden, med företaget Bethaagen AB som byggherre. Totalt 40 bostadsrätter, de flesta på över 100 kvadrat och med en takhöjd upp mot fyra meter.
- Alla lägenheter såldes innan utsatt datum, säger Magnus Dahlgren, mäklare på Svensk Fastighetsförmedling. Det är ganska unikt för ett sådant här projekt, särskilt när vi då befann oss mitt under brinnande finanskris.

Två andra byggen som pågår är vid Saltängsgatan och vid Enebygatan. Vid Saltängsgatan ska det uppföras 47 bostadsrätter i kvarteret Stenhuset. Och vid Enebygatan byggs det nya bostadsrätter i den gamla textilfabriken Järven.
[Norrköpings Tidningar]

Nyheter: Utgrävning mitt i stan.

Innergård och källare funna vid utgrävning
Nu gräver arkeologerna även provgropar i kvarteret Spinnrocken, mitt emot kvarteret Lyckan där det nu byggs för fullt, för här ska också byggas nytt.
Bland annat har man hittat en källare och en kullerstenslagd innergård från 1700-talet.
Alla parkeringsplatser i kvarteret Spinnrocken kommer att försvinna och istället ska här bli bostadshus med en gård i mitten. Men innan man kommer så långt gäller det att kolla vad som finns i marken. Arkeolog Sofia Lindberg från Riksantikvarieämbetet har hittat lite smått och gott.

Gård och källare
I den allra sista gropen vi undersökt, upp mot Hötorget, har vi fått fram en kullerstenslagd gårdsplan och en nedgång till en 1700-talskällare, där en murare bodde på den tiden. Därnere i källaren har vi hittat.....
[Läs hela artikeln]

Nyheter: Norrköping är botten för de yngre.

Botten för unga bo i Norrköping.
Vara ung i Norrköping är ingen höjdare. Staden är botten, enligt moderaterna. Fler jobb och vackrare miljöer är receptet.

- En stenöken, menar oppositionsrådet Jörgen Rundgren, och ser sig om på Nya Torget.
Här vill Moderaterna ha uteserveringar och grönska.
- Stendött, fyller Fredrik Bergqvist i, och pekar på spårvagnen som stannar i varje kvarter. Han vill få upp hastigheten och färre stopp.

Fler parkeringshus
Moderaterna vill att Norrköping ska bli attraktivare, inte minst för unga.
Bygg billigt och centralt är rådet från Fredrik Bergqvist. Bygg fler parkeringshus så att....
[Läs hela artikeln]

Backspegeln: 1930 - 1970 Innerstaden. Del 1.

Denna text är citerad ur "Norrköpings Historia 1914-1970".

Punktsanering och 1942 års generalplansförslag till genomfartsleder.
Det var i förorterna, som unga familjer främst bosatte sig alltifrån 1930-talet. Innerstadens befolkning började minska. 1916-1918 bodde där 45 000 människor, 1951 fanns endast 30 000 kvar. Inre staden utvecklade ett "city" med butiker, kontor m. m. En uttunning av bostadsbeståndet blev resultatet. I de övriga stadsområdena noterades endast en svag eller ingen tillväxt eller förkovran av bebyggelsen.
1942 års generalplan gav inga eller mycket svaga rekommendationer för den inre stadens fortsatta utveckling. Osäkerheten inför framtiden var påtaglig.

Den nya bron är nästan klar vid Hagebygatan, där

Söderleden "yttre ringled" går fram, 2008.

Av de många okända faktorerna hörde trafikfrågorna till de viktigaste och även mest kontroversiella. Disussionen 1938-1942 gällde riktningen och placeringen av trafiklederna.
I princip var man överens om att ringleder skulle suga upp trafiken, som utifrån kom från alla väderstreck. Från dessa ringleder skulle trafiken radiellt slussas in mot stadskärnan.

Av olika trafikundersökningar hade nämligen framgått, att 80 procent av all trafik utifrån hade staden som mål. "All erfarenhet ger nämligen vid handen, att de stora trafikströmmarna från en stads yttre områden gå in mot stadskärnan med dess arbetsplatser, inköpsställen och förströelser, d. v. s. i radiens riktning. Trafikströmmarna i ringvägar äro mycket mindre."

Promenaderna fungerade redan genom Hamnbrons tillkomst 1915 såsom en dylik trafikring. En ny, sydligare ringväg uppkom genom den delvis utförda Albrektsvägen. En yttre, sydlig ringväg rekommenderades i generalplaneberedningen gå i en vid sväng runt de södra stadsdelarna inklusive Borg, i öster anknuten till Lindövägen, i väster till den redan fullbordade Riksvägen med Himmelstalundsbron.

Nyheter: Söderleden.

Dyr slutnota för vägbygge.

I projektets tidigare dagar, år 2004, beräknades kommunens kostnad för utbyggnaden av Söderleden bli ca 70 milj kr. Nu har slutredovisningen kommit, och med den slutnotan: 122 milj kr för kommunen!
Det här vägprojektet blev alltså avsevärt dyrare än vad man först gick ut med. För kommunen 52 miljoner dyrare, det vill säga hela 74 procent.
Till detta finns en huvudanledning, samt ett antal mindre förklaringar.

Huvudanledningen är spårvägsbron från Ljura över till Hageby. Från början hade man tänkt sig den betydligt billigare lösningen....

[Läs hela artikeln]

Nyheter: Ny gågata i Norrköping.

S:t Persgatan blir gågata.
Om Miljöpartiet får bestämma i Norrköping blir S:t Persgatan gågata till Dalsgatan och tio miljoner mer satsas på kultur och fritid.
- Att satsa på kultur och meningsfull fritid är en investering för framtiden, säger kommunalrådet Stefan Arrelid (MP). Det skapar sysselsättning och det ökar människors välbefinnande.
Han är ett av partiets språkrör i Norrköping och i går presenterade han partiets valmanifest för Norrköping. Kulturen är en av de prioriterade punkterna.

En trygg och attraktiv stad är en annan punkt. Det är under den som S:t Persgatan kommer in. Genom att göra den till gågata mellan Drottninggatan och Dalsgatan skulle miljön bli bättre och mer attraktiv, menar partiet.

Bilarna skulle få använda Skomakaregatan i stället.

Dessutom vill partiet bland annat fördubbla budgeten för cykel- och gångvägar plus grönområde och att kommunen ska prioritera lokala företag i upphandlingar.

Källa : Norrköpings Tidningar.

Uteserveringar genom tiderna.

Tipset - Läste en artikel i Folkbladet om uteserveringar och "Skogsnära fika" i Norrköping.

Fika på trottoarerna fanns inte förr i tiden. De rymde inte servering eller annat som hindrade fotgängarnas fria väg fram. Ville man under söndagspromenaden avbryta med en kopp kaffe utomhus fick man bege sig till Strömsholmen eller Kakhuset, om de låg närmast till. Annars fanns det uteserveringar på flera ställen i annan grönska, t o m ute i Vrinneviskogen.
Dit vandrade man eller cyklade från Gamla Övägen eller via Klingsberg- eller Grönhögshållet. Uppe i skogen vid änden på en smal väg låg en inbjudande paviljong i skogsområdets nordvästra del. Paviljongen hade.......

[Läs hela artikeln]

Snabbare in till städerna.

Snabbfil till Norrköping.
De ska gå snabbare att köra in i Norrköping och Linköping. Alliansen i de båda städerna vill förkorta restiden och införa snabbare filer för bussarna. Det betyder att avsmalningarna i Promenaderna försvinner och man återgår till dubbla filer.

Pendeltågen ska också utökas med fler vagnar och gå oftare på helgerna.
- Vi tycker att folk ska kunna pendla mellan städerna också på fritiden, menar Paul Lindvall (M) från Linköping.

På tisdagen presenterade alliansen en rad för......

[Läs hela artikeln]

Piskan: Hamburgare i Promenaden.

Piskan viner lite i luften idag. Vi var på Max nyligen (Max kom till Norrköping 2001)och intog lite föda...ja det blev nog mest fett o socker (Hamburgare o Coca Cola). När vi kom ner till Max hamburger restaurang på Norra Promenaden så hittade vi ingenstans att ställa våra järnhästar. Plats fanns i överflöd för våra fyrhjuliga vänner men vi på två hjul fick leta oss bakom själva restaurangen, till personalparkeringen, för att kunna sadla av...fy skäms, pisk pisk. Varför inga cykelställ på framsidan där man går in?

Väl avstigna och låsen på plats så stegade vi in i saloonen med dragna plånböcker. Vi var inte ensamma, det ryktas om att Max i Norrköping är en utav de restaurangen som går allra bäst i landet. Lite konstigt kan man tycka eftersom den ligger lite avsides. Trumfkortet är väg E22 som smyger förbi bara några meter bort och därifrån sugs de flesta kunderna in.

Ja hamburgarna var faktiskt smaskens enligt mig, (ett tag sedan jag slukade något från Max) lite ombyte för smaklökarna mot det vanliga "amerikanska". Det knepiga tycker jag är att minnas allt man beställt, för det måste man upprepa när man kommer till kassan och ska betala. Min sambo tog "Max Fiskmål 65 kr" vilket blev "Max Fiskmås" när jag skulle bluddra fram vad jag hade beställt....undrar hur det hade smakat?

Piskan svingar igen mot musiken som skrålade ut och nästan fick oss att vilja lämna stället hastigare än väntat. Play some good music....varför inte något lugnande när man äter. De har något som kallas Max Radio (den första och enda radiostationen som endast spelar musik av moderna svenska artister!).. jag hörde det. Piskan får också vina igen mot allt skräp som låg på marken runtomkring bänkarna där man sitter. Det fick mig att minnas midsomrarna för ett par årtionden sedan vid Grännäs och Lysingsbadet....eller rättare sagt dagen efter.

Det är väl ändå Max personalen som till sist måste städa ibland, även fast det är gästerna som ska se till att skräpet hamnar där det ska, i soptunnan, från början, såklart. Man slänger väl inte pappret eller burkarna på golvet när man är klar, det skulle man aldrig göra hemma vid köksbordet eller? Kasta kaviartuben på golvet i köket när den är slut eller en urdrucken mjölkkartong och sedan gå därifrån utan att ens blinka.
Varför inte också införa lite mer trivsel på ute-serveringen där man intar födan på sommarhalvåret.
Mera grönt (växter), trevligare bänkar att sitta på och få bort den tråkiga "looken" som präglar uteplatsen. But I love Max hamburger.

Backspegeln: Norrköping brinner. Del 3.

Denna text är citerad ur "Norrköpings Historia 1914-1970".

Småfolkens hus byggs mest i trä och korsvirke. 
Övergången till storindustri drog med sig en stark ökning av arbetarskarorna och för alla behövdes bostäder. I Strand-, i Nordan-, i Dals- och i Bergskvarteren byggdes nytt, byggdes till, byggdes om. Vad som framför allt erfordrades var många, små , billiga bostäder.

Fram till 1836 byggdes fortfarande mycket i trä. Dals_ och Strandkvarteren återuppstod snabbast. På två och ett halvt år, 1822-1824, hade det mesta återuppförts efter branden. Av sammanlagt 168 boningshus var 34 i sten eller korsvirke medan 134 var av trä. Av 169 uthus restes 17 i korsvirke och 152 i trä. Ett exempel på den anspråklösa träbebyggelsen från tiden gavs av det "gröna huset" vid Hantverkargatan, kv. Linden 7, som revs 1957.
Det var byggt i en vånings höjd med frontespis åt gatan och brandförsäkringsmärket lysande såsom ett emblem. Ursprungligen var huset rödmålat, vilket då var vanligast. Stadsarkitekt under 1820- och 1830-talen var Johan Erik Hammarling.

"Gröna huset" Hantverkaregatan Kv. Linden 7 Vy mot

väster från (Olai Kyrkogatan)1898. Östgötabild.

Av de tre efter 1836 tillåtna byggnadsmaterialen ansågs sten av många alldeles för dyrbart, ler- och kalkbruk ännu alldeles för nytt och oprövat. Då återstod korsvirke såsom lämpligaste alternativet - med påföljd att i Norrköping under 1800-talets lopp växte upp mängder av korsvirkeshus, flertalet av moderat storlek, byggda i en och två våningar, men även något större hyreshusliknande anläggningar uppfördes.
Alla hus putsades och målades. Först då färgen flagnar och rappningen börjar falla ner, kommer konstruktionen fram med sina vitskära fält - ofta halvstenstegel - i ett rutnät av trä. Korsvirke på Norrköpings nordliga breddgrader förfaller unikt. Vilka de personer eller den person var, som introducerade och drev fram denna trend, har inte utforskats.
Ett korsvirkestradition fanns visserligen i Norrköping, med de hus i resvirke med tegelfyllning som existerat tidigare, hade dock varit relativa enstöringar i stadens byggförråd. På 1500-talet och 1600-talet talas ibland om "stendelshus". En välbekant byggnad från 1700-talet i korsvirke var slakthuset (1771).

Justeringar av spårvägen.

Justeringar återstår på spåren.
Under torsdagen besiktigades spårvagnsrälsarna i Norrköping. Fortfarande behöver en del småsaker justeras innan spårvagnarna kan börja rulla igen.
- Men det ska inte innebära någon försening utan alla linjer ska vara igång igen nu på måndag, säger Martin Schmidt, trafikledare på tekniska kontoret.

[Läs hela artikeln] 

Storstadsregionen.

Miljardfiasko för Storstadsregionen.
Norrköpings och Linköpings misslyckade samarbete på det näringspolitiska området och kring Fjärde Storstadsregionen har fått dramatiska följder för Östergötland. Länet har gått miste om långt över 10 miljarder kronor i köpkraft och över 20 000 arbetstillfällen.

Tanken med Storstadsregionen var att Norrköping och Linköping tillsammans skulle bli motorn som skull.......

[Läs hela artikeln]

Sprängning i hamnen.

Sprängning i hamnen kommer att märkas.
I morgon börjar sprängningarna i Pampushamnen. Hundra tusen kubikmeter berg ska bort när hamnen breddas och fördjupas.
- Vi börjar troligen med provsprängningarna på onsdag för att se efter hur mycket berg vi klarar av att få bort åt gången. Vi räknar med att vi blir klara i oktober, berättar projektledaren Eric Kevan. Breddningen och fördjupningen av Pampushamnen ska.......
[Läs hela artikeln]

Backspegeln: Norrköping brinner. Del 2.

Denna text är citerad ur "Norrköpings Historia 1914-1970".

Man måste tänka om, planera nytt för att skydda sin stad. Nya hårda tag behövdes. Men ändå dröjde det åtskilliga år, innan man bestämde riktlinjerna för stadens bebyggelse.
Den 23 december 1826 kungjordes i Norrköpings Tidningar, att konungen bifallit en begäran av stadens äldste, att inga trähus utöver en vånings höjd fick uppföras vid de större gatorna, d. v s. Kungsgatan, Drottninggatan, St Persgatan, Norra och Södra Strömsgatan, Västgötegatan samt Slottsgatan och Bråddgatan, för de två sista den del som ligger mellan Kungsgatan och Saltängen.

Rådhuset i brand, Kvarteret Rådstugan 1942.

Östgötabild.

En ny brandordning utgavs 1830 28/5. Däri stadgades, att pumpar måste finnas i brukbart skick vid torgen, att brandsyn måste företas två gånger om året för kontroll av eldfarliga hus såsom brygg- och mälthus, kök, smedjor, badstugor, bagare- och krukmakarugnar. Vidare måste bräd- och torvtak besiktigas.
Varje gård måste utrustas med brandredskap och gårdarnas folk sätta ljus i lykta, då de lyste sig i uthusen på kvällen. Väsentlig var isoleringen av väggar.

År 1836 kom en ny, utförlig byggnadsordning. Den fotade sig på lagen från 1802, men i några väsentliga punkter kom den med nyheter. Tätbebyggelse tilläts - ingen luft behövdes mellan husen -och trähus förbjöds.
Endast "sköven", d. v. s. uthus, fick alltjämt konstrueras i trä. Accepterade byggnadsmaterial var "sten, ler, kalkbruk eller resvirke med tegel". Om trähus reparerades måste de beslås med tegel, ej bräder.
Tak av spån, torv, halm eller rör förbjöds. Före 1840 skulle alla tak av förbjuden beskaffenhet vara förändrade. "Boningshus måste förses med tak av skiffer, koppar eler järnplåtar, takpapper eller pannor av tegel, lagda på läkter eller bräder, desse senare strukna med lera och vitriolblandning".

"Knut i knut" hade som framgått av brandberättelsen ovan, husen förut stått i staden. Men lagen 1802 ville ha "tre quarter" - ungefär 45 cm - mellan byggnaderna. År 1836 fick man lagenligt sätta husen vägg i vägg.

"Ända till grannens tomt må man byggnad uppföra, men den skall då ovillkorligen förses med brandmur, och får takfall icke göras åt grannens tomt.
Ville sedermera granne bygga emot denna brandmur, och densamma såsom vägg begagna, have rättighet därtill, såvida brandmuren är av tolv tums tjocklek (30.48 cm) och deltage han då, efter gode mäns beprövande, uti kostnaden för brandmuren".

Signalen till en total förändring av stadens fysionomi var med dessa bestämmelser given. Metamorfosen - från glesbyggd sten- och trästad till tättbebyggd stenstad - kom väl inte över en natt, men krafterna hade släppts fria.

Himmelstalunds infrastruktur ses över.

Infrastruktur Himmelstalund vid Stadium Arena och ishallen
Förbättrad trafikföring. Cykelvägar, belysning och parkering med mera ses över.
[Läs hela artikeln]

Malmgatan byggs om.

Malmgatan byggs om med en ny vägsträckning för att förbättra för gående, cyklister och bilister. Dessutom byggs det en rondell till kvarteret Järnet och Stålet. När arbetet är klart kommer trafiksäkerheten att bli bättre och framkomligheten öka.
Arbetet har pågått sedan i december och beräknas vara klart....
[Läs hela artikeln]

Rambodal växer.

Exploatering Rambodal 1:3

Norrköpings kommun utför gatu- och ledningsbyggnation för nya kommunala och externa tomter, samt för ny förskola.
[Läs hela artikeln]

Diary: Priser och gamla krogar.

Igår blev det en runda på en utav staden dans/restauranger med några vänner och min sambo. Vad är det för ställen som gäller idag sommaren 2010, ja den frågan ställde jag mig själv medan våra kroppar var på väg ner till city. Det händer väldigt sällan att jag nu tar mig ned till innerstadens nöjesutbud vid de sena kvälls timmarna, så kunskapsbanken är nästan obefintlig angående namn och plats på de hak som ligger utspridda i stan idag.

Under 80-talet när asfalten smälte, ett bloss var nyttigt, nävarna blodiga, ljust när man bingade och huvudet alltid skrek när man vaknade, så fanns det otaliga ställen att tömma pungen på. Idag är de alla förpassade till historien där de ligger väntande på nästa fallande projekt, som löv under ett höstträd fanns de där en kort tid uppe på toppen, men fallet var oundvikligt.....Tour de Ville, Paradiset, Queens Corner, "Jackie", Garage, Tegelvalvet, Borgen.....vart tog de alla vägen?

Diskuterande av priser när man gör krogbesök är nästan ett måste, så även denna kväll.
Priset eller den tid det tar för mig att arbeta ihop den summa som den drink kostar jag snart ska svälja ned och skada min kropp med är alldeles för hög/lång. Att en 275 ml flaska Smirnoff Ice kostar 69 riksdaler ute på krog och 19.80 inne på bolag säger mig att jag förstår varför många tankar hemma innan själva loppet. För 69 riksdaler får jag minst 6 st Sofiero Original starköl på systemet (en stor stark 58 kr ute)...synd att man inte får att med sig egen dryck in, som godiset på en biograf.

Det kunde väl för guds skull finnas ett mellanläge så man kan gå ut ibland och ta en matbit och ett par drinkar eller någon öl utan att behöva känna att det här var som att bli utsatt för ett rån, men jag kan ändå inte göra en anmälan.

Snubbla gärna in här ett tag o ta upp lite minnen från förr angående krogar i stan.