Denna text är citerad ur "Norrköpings Historia 1914-1970".
Punktsanering och 1942 års generalplansförslag till genomfartsleder.
Det var i förorterna, som unga familjer främst bosatte sig alltifrån 1930-talet. Innerstadens befolkning började minska. 1916-1918 bodde där 45 000 människor, 1951 fanns endast 30 000 kvar. Inre staden utvecklade ett "city" med butiker, kontor m. m. En uttunning av bostadsbeståndet blev resultatet. I de övriga stadsområdena noterades endast en svag eller ingen tillväxt eller förkovran av bebyggelsen.
1942 års generalplan gav inga eller mycket svaga rekommendationer för den inre stadens fortsatta utveckling. Osäkerheten inför framtiden var påtaglig.
Av de många okända faktorerna hörde trafikfrågorna till de viktigaste och även mest kontroversiella. Disussionen 1938-1942 gällde riktningen och placeringen av trafiklederna.
I princip var man överens om att ringleder skulle suga upp trafiken, som utifrån kom från alla väderstreck. Från dessa ringleder skulle trafiken radiellt slussas in mot stadskärnan.
Av olika trafikundersökningar hade nämligen framgått, att 80 procent av all trafik utifrån hade staden som mål. "All erfarenhet ger nämligen vid handen, att de stora trafikströmmarna från en stads yttre områden gå in mot stadskärnan med dess arbetsplatser, inköpsställen och förströelser, d. v. s. i radiens riktning. Trafikströmmarna i ringvägar äro mycket mindre."
Promenaderna fungerade redan genom Hamnbrons tillkomst 1915 såsom en dylik trafikring. En ny, sydligare ringväg uppkom genom den delvis utförda Albrektsvägen. En yttre, sydlig ringväg rekommenderades i generalplaneberedningen gå i en vid sväng runt de södra stadsdelarna inklusive Borg, i öster anknuten till Lindövägen, i väster till den redan fullbordade Riksvägen med Himmelstalundsbron.
Punktsanering och 1942 års generalplansförslag till genomfartsleder.
Det var i förorterna, som unga familjer främst bosatte sig alltifrån 1930-talet. Innerstadens befolkning började minska. 1916-1918 bodde där 45 000 människor, 1951 fanns endast 30 000 kvar. Inre staden utvecklade ett "city" med butiker, kontor m. m. En uttunning av bostadsbeståndet blev resultatet. I de övriga stadsområdena noterades endast en svag eller ingen tillväxt eller förkovran av bebyggelsen.
1942 års generalplan gav inga eller mycket svaga rekommendationer för den inre stadens fortsatta utveckling. Osäkerheten inför framtiden var påtaglig.
 |
Den nya bron är nästan klar vid Hagebygatan, där
Söderleden "yttre ringled" går fram, 2008.
|
I princip var man överens om att ringleder skulle suga upp trafiken, som utifrån kom från alla väderstreck. Från dessa ringleder skulle trafiken radiellt slussas in mot stadskärnan.
Av olika trafikundersökningar hade nämligen framgått, att 80 procent av all trafik utifrån hade staden som mål. "All erfarenhet ger nämligen vid handen, att de stora trafikströmmarna från en stads yttre områden gå in mot stadskärnan med dess arbetsplatser, inköpsställen och förströelser, d. v. s. i radiens riktning. Trafikströmmarna i ringvägar äro mycket mindre."
Promenaderna fungerade redan genom Hamnbrons tillkomst 1915 såsom en dylik trafikring. En ny, sydligare ringväg uppkom genom den delvis utförda Albrektsvägen. En yttre, sydlig ringväg rekommenderades i generalplaneberedningen gå i en vid sväng runt de södra stadsdelarna inklusive Borg, i öster anknuten till Lindövägen, i väster till den redan fullbordade Riksvägen med Himmelstalundsbron.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar